The purpose of this thesis was to illuminate and create a deeper understanding of a reputation?s value during crisis in business environment. We aimed to investigate how companies and organizations build up their reputation to prevent crises and how reputation affects the outcomes of a crisis. The theoretical section is based on various scientific articles. A case study was conducted based on interviews with two respondents from two different companies and organizations.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

En viktig fråga inom många organisationer är hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anställda till att prestera. Ett sätt att försöka påverka sin personal är att använda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende på hur företaget väljer att använda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan även baseras på olika faktorer som till exempel försäljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen på mindre Sparbanker i Sverige använder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anställda.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att göra en jämförelse mellan RR 22 och IASB: s utkast till ny IAS 1, samt analysera och diskutera vad skillnaderna kom-mer att få för konsekvenser för de finansiella rapporterna. Metod: För att kunna uppfylla vårt syfte med föreliggande uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har också haft ett abduktivt synsätt. Slutsatser: Genom vår jämförelse och analys har vi kommit fram till att redovisningen blir striktare och mer detaljerad, vilket ökar jämförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, när IASB: s utkast till ny IAS 1 börjar gälla år 2005..

I dagens kommunikationssamhälle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag går säkert för en kris vilket gör att det måste vara förberett. Krishantering är ett organiserat sätt för att företaget ska kunna fungera så normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprätta en beredskap och minimera de risker som är förenade med verksamheten. Kriskommunikationen är en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

Att tiderna för företag har försämrats drastiskt under det senaste halvåret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgång visar sig exempelvis inom handeln genom att omsättningen minskar när befolkningen drar ner på sin konsumtion. Många företag motiverar sina anställda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmärksammat att i den rådande konjunkturnedgången riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omständigheter påverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de säljmål som ligger som grund för belöningen blir svåra att nå och ibland ouppnåeliga.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i Finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag.