Bakgrund och Problemdiskussion: IAS 39 har varit en omdebatterad standard, främströrande värderingsfrågan, verkligt värde kontra anskaffningsvärde, för de finansiellainstrumenten. I samband med finanskrisen 2008 så kom denna fråga att aktualiseras. Dettaeftersom värdering till verkligt värde fick negativa konsekvenser på de finansiella rapporterna.Med anledning av detta vädjade ledare inom EU till IASB att förändra IAS 39, till atttillåta omklassificeringar. IASB tog detta i beaktande och den 13 oktober 2008, efter enoerhört snabb process, antogs ett tillägg som tillät omklassificering. Detta för att ökastabiliteten i det finansiella systemet.

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver främst hur företag bör hantera kriser medan själva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förståelsen för begreppet kris är västentlig för att kunna hantera den och därför ställer vi oss frågan: Hur skapas en kris?Vi utgår från två perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa får för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen är uppbyggd på två fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom Hallandsåsen..

Småföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och därmed är småföretagandet viktigt för det svenska näringslivet. Banklån utgör idag den vanligaste externa kapitalkällan för småföretag som söker finansiering och då det innebär risk för bank att låna ut pengar krävs det en finansiell bedömning av bankens handläggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kännetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handläggare samlar in och tolkar signaler från småföretag. Då det finns utrymme för bankens handläggare att tolka småföretagens signaler är det relevant att studera hur handläggares kunskapsstrukturer påverkar finansiell lånebedömning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, och (2) utveckla en modell bestående av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av småföretags låneansökningar.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Syftet med uppsatsen är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstår har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bättre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jämfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts.För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) är av värde kommer den att jämföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer använda utvärderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel.Efter genomförd jämförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen är bättre än den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet använder..

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på periodiseringsfonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit.

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Studiens syfte är att undersöka krishantering ur ett varumärkesperspektiv med avsikten att fylla något av det tomrum som vi upplever inom området. Då forskningsfrågan är mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrågor: Vad är en kris? Vad är en varumärkeskris? Hur påverkas varumärket av en kris? Hur påverkar varumärket krisen? Hur försvaras ett varumärke? Sammantaget söker vi besvara frågan om vilken betydelse varumärket har i en kriskontext. Vi har använt oss av en organisk struktur, där vi delat upp vårt problem i tre teman; varumärket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnå syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en användning av modellen skulle innebära någon förbättring beträffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels säkerställandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vår undersökning innehåller emellertid. Den första delen är en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, består av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vår undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har något användningsområde i realiteten.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.