Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.

Prior research on the ability of financial ratios to predict bankruptcies has shown a significant difference between the companies that went into bankruptcy and those that survived. This paper investigates whether there is a difference in the prediction ability of financial ratios during the last financial crisis compared to relatively normal macroeconomic environments in which most previous studies have been conducted. We use univariate analysis to compare companies that went into bankruptcy during 2010 and 2011 with companies that remained active. Our dataset consists of 51 failed companies that are matched with 102 companies that remained active. All companies were Swedish limited companies with more than 50 employees and the comparison is made with 26 financial ratios.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? Få in intäkterSkatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället.Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som journalist granska andra journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun.Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Extended Producer Responsibility (ERP) is a form of product take-back regulation that requires the producers to manage their products at the end of life. By internalising the products? entire life cycle costs into the market price the ultimate objective of such regulations is to reduce the environmental burden from the products. This Master´s thesis seeks to examine if the total life cycle cost of a product actually is borne by the producer, and if not, predict who will then take this cost. This is done by analysing the market for take-back activities in three different categories of products; electrical and electronic equipment, cars and wind power stations.

Bakgrund och problem: De senaste årens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagsläget handlar främst omdet ansvar som revisorer förväntas ha ifrån de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer främst från de företagsskandaler som inträffat, bådeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fått många tolkningaroch frågan är vem som bär ansvaret för att en sådan skandal inträffar? Somliga menar på attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen ställer sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stämmer enligt gällande regler och normer.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital,har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Dennatillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dockuppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgångi företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bildlämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationeni årsredovisningen.

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera två företags erfarenheter av affärssystem, samt dess påverkan på den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgått från en kvalitativ metod bestående av intervjuer med nyckelpersoner i de båda företagen och litteraturstudier i de områden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affärssystem samt systemens påverkan på företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: Vår slutsats är att företag kan välja vilken roll affärssystem kan ha med avseende på ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget måste anpassas till affärssystemet eller vice versa.