Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

När man studerar förädlingskedjor finner man tre flöden som påverkar och är beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet är det mest påtagliga och består främst av varor, informationsflödets uppgift är att administrera det fysiska flödet så att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden är att genomföra en processkartläggning.Syftet med uppsatsen är att kartlägga en kollektionsprocess på fallföretaget XY. Kartlägg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbättringsförslag. För att besvara syftet har fem frågor ställts i rapporten, två exempel är vad är ett bra materialflöde? och vad ska man tänka på inför förbättringsarbete med processer?Olika metoder har använts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

Titel:                                      Leverera mera ? En fallstudie på Volvo Trucks Författare:                                             Erik Bylund & Johan Kristensson Handledare:                                            Ulf Aagerup Nivå:                                      Kandidatuppsats, Internationell Marknadsföring (15hp), VT 2014. Nyckelord:                                              Sponsring, Leveraging och Ambush Marketing Problemformuleringar:       - Hur använder Volvo Trucks leveraging i samband med deras sponsorskap?- Hur motverkar Volvo Trucks Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap?                                           Syfte:                                      Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur ett aktivt sponsrande multinationellt företag på B2B-marknaden använder sig av leveraging i samband med deras sponsorskap för att öka nyttan av deras investering. Vi vill även undersöka undersöka och beskriva hur de motverkar Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap för att skydda deras investering.                      Teoretisk referensram:         Kapitlet inleds med grundläggande teorier kring sponsorskap för att sedan gå vidare till beskrivning av termerna leveraging och Ambush Marketing. Metod:                                   Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en induktiv ansatts. Personliga intervjuer med högt uppsatt och kompetent personal inom Volvo Trucks legat till grund för insamlingen av våra data. Empiri:                                   Empirin presenterar de kvalitativa intervjuer som gjorts med respondenter inom Volvo Trucks. Analys:                                   Analysen jämför den insamlade empirin gentemot den teoretiska referensramen. Slutsats:                                 Volvo Trucks använder sig av en omfattande leveragingstrategi där de genom sin 360-approach försöker vara närvarande på samtliga plan och kanaler. Det finns ett klart fokus på aktiverande leveraging med avsikt att bygga och stärka kundrelationer.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvärdering av immateriella tillgångar i praktiken. En kvalitativ metod har använts. Vi har utgått ifrån litteratur på området och redovisningsnormer från FASB, IASB och svenska normer. Vi har också genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obeståndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvärdering av immateriellatillgångar: det diskonterade värdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavärderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa händelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkänningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

Hyresbostadsfonder är en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att äga hyresfastigheter och erhålla avkastning från förvaltningsöverskott och värdeökning. I denna studie jämförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras på data över den svenska fastighetsmarknaden från Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, därför att placeringsformen är ny och det råder brist på historisk data från verkliga aktörer.Målet med studien är att besvara om hyresbostadsfonder är ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jämförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet från studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bättre än både aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Bakgrund och problem: Det har blivit ett allt större problem att förstå hur företag värderasutifrån olika perspektiv. Det har visat sig att värdet som anges på marknaden inte korrelerar meddet som anges i räkenskaperna. Därför har vi valt att undersöka hur situationen ser ut för ett avde största fastighetsbolagen, Castellum.Syfte: Rapportens syfte är att studera hur Castellums substansvärde och marknadsvärde förhållersig till varandra.Metod: Genom att hämta information från Castellums finansiella rapporter har vi själva kunnatupprätta grafer utifrån de funna siffrorna för att sedan analysera dessa.Resultat och slutsats: Vi kan konstatera att det inte finns något tydligt samband mellansubstansvärde och marknadsvärde, alltså har studiens frågeställning gett ett negativt resultat.Detta har sin grund i att bevis existerar, men de stämmer inte överens med hur det borde vara ochvi kan inte förklara varför det tilltänkta sambandet inte existerar..

Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan påverka försäljning av tjänster inom finansiell sektor. Fokus låg på att ta reda på hur eventuella skillnader i styrningen kunde påverka försäljningsresultatet. Ekonomistyrning är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie på ett tjänsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

Världen förändras och vi med den. I en snabbt föränderlig omvärld måste organisationer vara både flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affärsidé, vision och strategi måste vara vägledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svårt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översätta strategin i verkligheten kan vara ännu svårare.

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.