Många organisationer idag ställs inför utmaningen att överbygga gapet mellan produktionskapacitet och förväntat resultat på grund av allt snabbare föränderliga marknader. Som svar har många företag tillämpat konceptet Lean produktion där man strävar efter perfektion genom ständiga förbättringar. Dock är det få företag som lyckas genom tillämpningen uppnå en hållbar utveckling och kontinuerlig effektivisering av verksamheten. Företag som lyckas, får möjlighet att hålla en stabil position och öka sin lönsamhet genom att ständigt reducera kostnader och öka värde för deras kunder. Frågan är oundviklig, hur kan vissa företag lyckas medan andra halkar efter? Syftet med uppsatsen är att identifiera konkreta framgångsfaktorer för hur företagen kan bedriva förbättringsarbete genom att utnyttja människors kompetens och skapa engagemang mot en gemensam vision.Uppsatsen omfattar tre studier; litteraturstudie, omvärldsstudie genom deltagande på seminarium samt fallstudie av tre företag som anses ledande inom arbete med ständiga förbättringar.Identifierade framgångsfaktorer för hur företag kan driva framgångsrikt och långsiktigt förbättringsarbete delas in i fyra huvudfaktorer:A.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgångar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartläggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jämförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag är det viktigt att utomstående intressenter får information om de tillgångar, såväl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Financial Action Task Force (FATF) är det främsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt, i syfte att utveckla och förbättra de nationella systemen, stärka ett lands finansiella säkerhet och stärka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvärderingsprogram, är så kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" beträffande penningtvätt.Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF?s rekommendationer i granskningschecklistan, med särskild tonvikt på kundkännedomskraven, i jämförelse med FATF?s andra medlemsländer. Undersökningen baseras på FATF?s 34 medlemsländers ömsesidiga utvärderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod.Studiens resultat visar att medlemsländernas genomsnittliga efterlevnadsnivå av samtliga rekommendationer är 53,3 %.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar på de svenska hushållens skuldsättning. Detta görs genom att två olika ekonometriska modeller skattas på två olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som används är skulder i förhållande till disponibel inkomst och skulder per hushåll. Förklaringsfaktorerna jag testar för är förväntan om framtida inkomster, befolkningssammansättningen, förmögenhetsutvecklingen och ränteutvecklingen.Jag finner starka belägg till att befolkningssammansättningen, real förmögenhetsutveckling samt ränteutvecklingen inverkar på de svenska hushållens skuldsättningsgrad. Däremot finns inga belägg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar på skuldsättningen.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse.

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder.

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostäder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostäder om året för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostäder. Den svenska småhusmarknaden har under de senaste åren upplevt ett kraftigt fall i försäljningen av småhus. Prognosen för 2012 är en produktion på 5000 småhus att jämföras med 2008 då 12 800 småhus producerades.

Bakgrund och problem: På arbetsplatser kan människor bli sjuka eller skadas på grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhället och individen själv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus på detta område och utövar påtryckningar på företagen att arbeta med denna fråga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvägagångssätt för att erhålla information om arbetsförhållanden i organisationen är genom mätning.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nå framgång och hur de skall få tillgång till väsentlig information som gör att resultatet slutligen påverkas positivt. I detta sammanhang är nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stället för att mäta den direkta resultatpåverkan av en åtgärd så kan organisationen mäta påverkan på nyckeltalet. På så sätt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgång. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och användas, men den stora frågan är hur de används i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förväntningar med tanke på utformning, implementering och användning? Vi genomförde en fallstudie på ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredställande nyckeltal, med fokus på de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.