Spekulationsbubblor kännetecknas av kraftigt stigande tillgångspriser som är övervärderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lättillgängligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenäget beteende hos aktörer på marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgångarnas värde och en finansiell kris uppstår.Uppsatsen syftar till att med hjälp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolånebubblan, har sett ut. Fokus har lagts på utveckling i utlåning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller påverkat denna utveckling. Vidare har de båda ländernas centralbankers räntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar på att en kraftig ökning, en boom, i både utlåning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie.

De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar.Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga och medarbetarna i företaget? Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades.Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..

Even if the main purpose is to decide if the companies profitability and financial position is a determining factor for its growth, the purpose is to determine if there are any differences between big and small companies in there economical positions then they grow, in the selected industry. This thesis is mainly a quantitative study. The selected industry for the study is extraction of turf. The financial measurement that most clearly differ the growing companies from the not growing companies or the companies that didn?t change there amount of employees was the returns of the companies own capital. It was also the returns of the companies own capital there the main difference existed between the big and the small companies.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.