This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Syfte: Syftet är att undersöka vad noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillämplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. Utifrån detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkätundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar legitimitetsteori, men även rättssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri består av erhållna enkätsvar från företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt svar från vår intervju med Övervakningspanelen.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som åtgärdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har även riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning och alltfler företag har därför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas på andra än rent ekonomiska värden. De immateriella tillgångarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar.

I dagsläget baseras värdering av svenska företag oftast på siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras på historiska fakta. De flesta företagsledare hävdar dock att personalen är deras viktigaste och även den mest betydelsefulla tillgång för att stärka konkurrenskraften på några års sikt. Det blir allt mer en naturlig övergång från att tidigare fokusera enbart på de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgångar, de icke-finansiella. Syftet med våran uppsats är att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan användas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i årsredovisningen. Framtiden är osäker och att det pågår en ständig och snabb utveckling i samhället som ingen kan förutse.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering.

Problem: Leder en hög andel räntebärande skulder i förhållande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget någon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller räntabilitet på eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda på storleken på dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats är att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen räntebärande skulder i förhållande till eget kapital och lönsamhet från år 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats är att ta reda på om det är den finansiella risken eller rörelserisken som är den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats är en totalundersökning av koncerner med företag på Nasdaq OMX large cap. Nödvändig data har hämtas från Affärsdata och därefter lagts in i ett Excel-dokument för att beräkna nyckeltal och samband..

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes.

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell.

Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk.Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur..

Trots långt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjälp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men när det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut på papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen är att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan småföretagets inställning till EDI och stora organisationers inställning till införandet och där finna framgångsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin påvisar att småföretag får mindre fördelar av EDI än de större företag som det har EDI koppling emot.