Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det Finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen..

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Målet med uppsatsen har varit att öka förståelsen för voluntary disclosure genom att undersöka finansiella målsättningar i svenska börsbolags årsredovisningar. Frågeställningen i denna fallstudie har gjorts utifrån ett urval på 40 företag där 1166 kvantifierbara finansiella mål har analyserats och 743 mål jämförts med utfall. Slutsatsen i studien är att användningen av finansiella mål har förändrats under undersökningsperioden. Företagen ägnar sig åt mer voluntary disclosure och de finansiella målens genomsnittliga antal har varit växande. De vanligaste typerna av mål har varit utdelningsmål och mål för kapitalstruktur tätt följt av avkastningsmål.

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar.För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg.Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen.Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg..

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.