Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Problematisering: Under 2013 ska regelverket Basel-­?III börja implementeras iEuropa. Dess huvudsyfte är att förhindra framtida finansiellakriser. Det tidigare regelverket Basel-­?II har dock haft uppenbarabrister med tanke på den senaste finanskrisens omfattning.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan: ? De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Företagen riskerar att utsättas för förlustbringande värdeförändringar i tillgångar och skulder, eftersom de exponeras för olika marknadsrisker som fluktuationer i räntor, växelkurser, råvaru- och aktiepriser. För att skydda sig mot dessa fluktuationer och för att minimera exponeringen av marknadsriskerna, använder företag sig av olika typer av finansiella instrument. IFRS 7 är den standard som behandlar finansiella instrument och riskupplysningar. Standarden infördes år 2007, med avsikten att intressenten ska kunna tillgodoses relevant information om företagets hantering och exponering av finansiella risker.Syftet är att genomföra en studie på finansiella företag inom segmenten Large- och Small Cap och undersöka till vilken grad de efterföljer upplysningskraven beträffande marknadsrisker enligt IFRS 7, samt huruvida det förekommer något samband i upplysningsgrad och Cap-tillhörighet.Studien behandlar samtliga finansiella företag inom Large- och Small Cap-segmenten. Punkter i IFRS 7 som berör marknadsrisker har valts ut och företagens årsredovisningar har granskats för att undersöka upplysningsgraden och om det finns ett samband mellan upplysningsgrad och Cap-tillhörighet. Resultatet visar att företagen inom Large Cap-segmentet upplyste helt enligt kriterierna i 36 fall av 64 och företagen inom Small Cap upplyste helt enligt kriterierna i 9 fall av 32.