Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

När ett företag vänder sig till en kreditgivare för att få lånefinansiering av en managementberoende tillgång, är det viktigt att driften (management) av tillgången fungerar bra. Det är värdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgången kan generera den avkastning som krävs för att kunna betala tillbaka lånet. En definition av begreppet managementberoende tillgång kan hjälpa till att bättre förstå en typ av lånefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgång är dock svårt att finna i litteraturen. Det finns däremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet är mellan en tillgång och ett väl fungerande management.

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förändring. Industrisamhället håller på att övergå till informationssamhället. Syftet med denna uppsats har varit att visa på hur ett IT företag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mått kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig på en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkställande direktören samt fyra anställda.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Syfte: Syftet med vår studie är att, genom att genomföra en utvärdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvärdering, som är en fallstudie, har vi använt oss av både intervjuer och enkätundersökningar. För att få en så bred utvärdering som möjligt har vi valt att intervjua tjänstemän på två kommunala förvaltningar. Två enkätundersökningar har också genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nämnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvärderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvärderingsmodell utifrån de teorier vi läst.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

I detta examensarbete redogör vi hur vi har tillverkat ett koncept på hur en styrmodul för ett distribuerat styrsystem till en hydrauldrift kan se ut. Arbetet har utförts i samarbete med Hägglunds Drives AB, där en ny typ styrsystem håller på att tas fram för att passa deras senaste driftsystem Gemini. Vårt mål har varit att först göra en undersökning vad modulen ska innehålla, dess utformning och till sist även bygga en fungerande prototyp för visning, testning och utvärdering. På vägen har vi även ritat och tillverkat egna kretskort, skrivit programvara för modulen, samt för hand tillverkat modulen. Vi har också lärt oss att vara mycket noggrann vid framförallt kretskortstillverkningen, då minsta fel kan få stora konsekvenser.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

AbstraktStudien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen.För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan användas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervärde för de anställda. Vår analys grundar sig på littersturstudier samt en kvalitativ studie av två företag. Vi har använt oss av en abduktiv metod. Vår slutsats är att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervärde för företagets anställda. Det behöver dock nödvändigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer ? Resurser ? Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.