Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omsättning och rörelseresultat har samband med företagets kapitalstruktur. Resultaten jämförs med befintlig teori för att verifiera de teoretiska ansatserna. Regressionsanalys av tidsserier för 32 svenska börsnoterade företag med mer än 20 miljarder svenska kronor i omsättning 2010 har använts vid den här undersökningen. Data från åren 2004 till 2010 till varje företag är tagen från databasen ?Affärsdata? och undersöks genom regressionsanalys.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Affärsänglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt näringsliv. De är en viktigkapitalkälla för unga och nystartade företag då de bistår med kapital till riskfyllda och osäkraprojekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden. Syftet med föreliggande studie äratt förklara varför affärsänglar väljer att gå in med kapital i företag där andra finansiäreravstår på grund av risk och osäkerhet. Målet är även att redogöra för hur affärsänglar bedömerett investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning somberör utvärderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan påverkariskbedömningen.

Larsberg på Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovåningars skivhus, tre lägre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. Området anlades som hus i park, på det viset att man lade bostadshusen i en stor båge kring befi ntlig natur som genomskars med gångvägar och kantades med extensiva gräsytor. De öppnare ytornas solitärträd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den ständiga glänta som skapas mellan vildare natur och det gräsbeklädda landskapet. Tyvärr håller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen är funktioner dubbelt inramade av växter och staket.

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.