OhÀlsan ökar i vÀstvÀrlden som en följd av bland annat försÀmrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds mÄnga via arbetsgivaren möjlighet till friskvÄrd pÄ betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och instÀllning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvÄrdsförmÄnen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade Àven ett standardiserat mÀtinstrument (Sport Motivation Scale).

Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.

Systemutveckling pÄverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan Àven innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nÀmns ovan pÄverkar individens förutsÀttningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer pÄverkar individens kreativitet pÄ olika sÀtt. De mer individnÀra processtyrningarna som frÀmst pÄverkar individens arbetsglÀdje och motiva-tion vilket i sin tur pÄverkar kreativiteten gÄr att sÀtta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utstrÀckning rör verksamhetens hel-het och Àr nÄgot svÄrare att pÄverka.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det rÄder nÄgot samband mellan vilka företag som har bra respektive sÀmre redovisning av risker. Uppsatsen bygger pÄ en innehÄllsanalys av Ärsredovisningarna frÄn de 31 mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulÀr har utformats för att med ett kvantitativt angreppssÀtt studera omfattningen pÄ företagens riskredovisning. I studien görs en genomgÄng av de viktigaste risker som företag utsÀtts för. Vidare baseras studien pÄ teorier om hur vetenskaplig fakta uppstÄr.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbÀttras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall anvÀndning av en agil metod har lett till förbÀttringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen frÄn studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbÀttras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan anvÀndas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nÀra samarbete med verksamheten nÀr systemet förÀndras.

Om mÀnniskor fortsÀtter med det konsumtionsbeteende som rÄder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila rÄvaran petroleum anvÀnds vanligtvis vid framstÀll-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 Ärlig process, vilket Àr en ofantlig skillnad i förhÄllande till den takt som det förbrukas. DÀrför har eventuella möjligheter att Äterskapa en ny filament av Ätervunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att Ätervinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid Ätervinning i en gemensam process av materialen fÄr den slutliga produkten en försÀmrad kvalité.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav pÄ redovisning frÄn myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, vÀrdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benÀmndes Balanced Scorecard. Den byggde pÄ principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. MÄtt för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra omrÄden: finansiellt-, kund-, process- och lÀrandefokus.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Value at Risk (VaR) Àr en finansiell metod för att skatta risker och som anvÀnds i stor utstrÀckning av banker och företag. VaR berÀknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte Àr att undersöka om VaR kan appliceras pÄ en svensk aktie nÀr Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten pÄ aktien trots oro pÄ den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes pÄ Volvos B-aktie med data frÄn perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

PÄ senare Är har diskussionen om vÀlfÀrdens villkor blivit alltmer uppmÀrksammad. Det har bland annat handlat om vilka institutioner som egentligen skapar vÀlfÀrd. DÀrför har den offentliga sektorn varit ett uppmÀrksammat föremÄl för debatt. Under 1990-talet har de ekonomiska förutsÀttningarna för den offentliga sektorn försÀmrats och förvÀntningar har stÀllts pÄ effektivisering och förbÀttring . Nya tillvÀgagÄngssÀtt för organisation, ekonomistyrning, redovisning och finansiell bedömning har införts inom skilda delar av den offentliga sektorn för att hantera ett vÀxande omvandlingstryck .Den offentliga sektorn stÀlls nu ocksÄ inför en befolkningsförÀndring.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.