Sökresultat:
868 Uppsatser om Finansiell och ickefinansiell belöning - Sida 21 av 58
MÄngfaldsutveckling inom en finansiell organisation
MÄnga organisationer arbetar idag pÄ en internationell marknad och mÄste pÄ sÄ sÀtt ocksÄ anpassa sig till det nya samhÀllsklimatet. Att se och arbeta över grÀnser, arbeta utifrÄn att kompetens och nya affÀrsmöjligheter inte har nÄgon etnisk tillhörighet. Alla Àr vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att fÄ individen att lÀra och i lÀngden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie Àr att analysera en organisations planerade och pÄbörjade mÄngfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare ÄtgÀrder.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och vÀrderingar var vÀl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förÀndring som organisationen vill ska kunna förverkligas..
Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen
Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.
Goodwill : En studie av goodwill efter införandet av IFRS 3
2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..
PÄtvingad förÀndring som tillstÄnd
Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..
Ensam i brÀcklig farkost, vad var det för nÄgonting, ska vi Äka ut och Äka pÄ sjön? : En kvalitativ studie om hur gymnasielÀrare arbetar med den svenska romantiken i svenskundervisningen.
Syftet Ă€r att undersöka hur den svenska romantiken anvĂ€nds och uppfattas av svenskÂlĂ€rare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verkÂsamÂma gymnasielĂ€rare i svenska. ForskningsfrĂ„gorna Ă€r hur lĂ€rarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lĂ€rarna ser pĂ„ hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken frĂ€mst sker med utÂgĂ„ngspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterĂ€ra epokarÂbeten, dĂ€r tidsbristen Ă€r en avgörande faktor för begrĂ€nsningen av undervisningens volym och upplĂ€ggÂning. Det framkommer Ă€ven att det finns ett vĂ€rde i att knyta an till elevernas vĂ€rld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas enÂgagemang. DĂ€rför Ă€r val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och vĂ€cka intresse.
En utredning av:MiFIDs kommande pÄverkan pÄ den svenska vÀrdepappersmarknaden
Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-lÀnders vÀrdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla lÀnder för att underlÀtta handeln med vÀrdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som Àr insatta och medverkande i införandet av direktivet.
Leasing som finansieringsform i smÄföretag
En svÄrighet för smÄföretag Àr hur de anskaffar kapital för att investera. MÄnga smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte Àr den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien Àr att undersöka och analysera varför smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har pÄverkat smÄföretag nÀr det gÀller ekonomisk utveckling. Studien begrÀnsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts för att kunna fÄ fram en djupare kunskap om det undersökta Àmnet. Urvalet av smÄföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.
RIKSREKRYTERANDE GYMNASIALA SPETSUTBILDNINGAR En policyanalytisk och jÀmförande studie av implementeringen av tvÄ gymnasiala spetsutbildningar
Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.
Icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.
Hur konjunkturkÀnsliga Àr affÀrsÀnglar? : En studie i om finanskrisen 2008/2009 pÄverkade affÀrsÀnglars investeringsbeslut
De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.
Grupper vs. Individer : en kvantitativ studie om gruppers risktolerans i förhÄllande till individers
Beslut angÄende finansiella investeringar sker för den enskilde individen likavÀl som i företag. Besluten följer den finansiella vÀrldens utveckling och blir dÀrmed alltmer komplexa. Placeringar av monetÀra tillgÄngar med förvÀntan att generera inkomst eller vÀrdestegring innebÀr en risk. RisknivÄn pÄ investeringen beror pÄ investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser pÄ den finansiella marknaden och kan sÄ smÄningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstÄr hos beslutsfattare.Genom att studera vad som pÄverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstÄ vad som ligger bakom vilken risk som vÀljs vid en finansiell investering. NÀr förÀndring i risktolerans studeras tas hÀnsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns pÄ den finansiella marknaden.
Samvetets pris: Ger oetiska investeringar överavkastning i de nordiska lÀnderna?
Etik i finansiell ekonomi Ă€r ett vĂ€xande forskningsĂ€mne och investerare Ă€r mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Ă€n tidigare. HĂ€r uppstĂ„r problem nĂ€r traditionell förstĂ„else för hur aktier prissĂ€tts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rĂ€knat med. FörstĂ„elsen för hur etiska övervĂ€ganden pĂ„verkar kapitalmarknaden Ă€r i dagslĂ€get bristande, i synnerhet nĂ€r det kommer till oetiska aktier. I den hĂ€r uppsatsen undersöker vi huruvida det löÂnar sig eller inte att investera i oetiska aktier pĂ„ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.
 Finansieringsmöjligheter i smÄföretag : Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping
Uppsatsen syfte var att förstÄ hur fyra unga mÀn formar sin identitet och sin livsstil genom sina anvÀndarprofiler och sitt beteende pÄ Facebook. Arbetet beskriver Àven hur dessa personer anpassar sig efter andra anvÀndare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet bestÄr av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkÀter. Den information som materialet genererade visade att de unga mÀnnen till stor grad anpassar sig efter omgivningen pÄ Facebook. Facebook Àr en stor del av de studerade individernas vardag och Àr en bidragande faktor till deras sjÀlvbild.
Finansiering av företag : Àr bristen pÄ externt kapital en faktor som hÀmmarlandsbygdsföretagens tillvÀxt?
The interest in businesses active on the countryside and their funding situation has increased in recent years. In a survey, conducted by Leif Berndtsson (2003), it was reported that there is a lack of external capital in rural areas. According to Berndtsson (2003) the lack of external capital inhibits the rural firm?s growth. The essay attempts to answer whether the shortage of external capital is a factor that inhibits development for rural businesses.
"Den vuxnes roll Àr att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenorgafisk studie om förskollÀrares erfarande av deltagande i leken
Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.