Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.

Den här magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har använt sig av en kvalitativ metod där intervjuer med berörda företag utgör den främsta informationskällan. Inledningsvis genomfördes en första studie där författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. När noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.

För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet. En av de nya standarder som ingår i IFRS är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvärv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvårigheter.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke ? finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Bakgrund och problem: Idag måste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar årsredovisning och bokslut. När denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de små bolagen ochatt hjälpa ägarna att uppmärksamma ekonomiska problem inom företaget. Förnärvarande är det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvärdering av behovet av revision i små företag. Förslagen frånutredaren skall minska företagens börda så långt det är möjligt, utan att intressenterseller ägarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information åsidosätts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad ägare av små aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle välja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Innovation har en mycket hög prioritet bland många företag för att uppnå lönsam organisk tillväxt.Tyvärr visar studier att majoriteten av alla företag inte är nöjda med den avkastning de uppnår påderas satsningar på produktutveckling och innovation. Därför har många företag implementeratinnovationssystem där den finansiella värderingen av projektet är mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.Nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) är den idag helt dominerandemetoden att finansiellt värdera ett innovationsprojekt. Syftet är att mäta det finansiella värde somprojektet skapar för aktieägarna. NPV är matematiskt enkelt att beräkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krävs. En annan begränsning med NPV är dess stora svårighet attvärdera möjligheter till strategiförändringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt värderar innovativa projekt.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags årsredovisningar och kvartalsrapporter används numera som ett medium där företaget kommunicerar mer än bara finansiell information. Företagen använder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En väl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgångsrik strategi måste bland annat kunna förändras då omgivningen förändras.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gällaför banker inom EU. Syftet med regelverket är framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att ställa krav på bankers riskhantering. Basel II är ett komplext regelverk som ställerkrav på datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II är höga vilket kan ställa till problem för mindre banker då de sällan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att påvisa hur Basel II påverkar mindre banker verksammapå den svenska marknaden. Utifrån de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den här uppsatsen har författarna använt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.