Sök:

Sökresultat:

634 Uppsatser om Finansiell karaktäristika - Sida 11 av 43

Kreditgivning till nystartade och smÄ företag: FöretagsrÄdgivarens bedömning av företagaren

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.

Balanserat Styrkort Ett verktyg för att belysa icke finansiella mÄtt

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Ökade kostnader orsakade av IFRS : - en studie om ökade kostnader för redovisning och revision vid implementering av IFRS

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Webbaserad Investor Relations i fastighetsbranschen

Internet har Àndrat bolagens möjligheter att sprida information. Samtidigt har arbetet med finansiell kommunikation gentemot investerare, s.k. Investor Relations, uppmÀrksammats allt mer inom den akademiska vÀrden. Uppsatsen har syftat till att med hjÀlp av en egen analysmodell försöka bedöma Investor Relationsarbetet pÄ Internet som bedrivs av de börsnoterade fastighetsbolagen. Denna typ av analys görs bl.a.

Finansiell riskredovisning

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.

En materialproducent eller business partner?

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin f?r folkskolan och l?roverken, 1842-1955

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

INVANDRARFÖRETAGARES FINANSIERING : En kvalitativ studie om kulturella skillnaders betydelse för anvĂ€ndningen av finansiell bootstrapping

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Etisk redovisning : En jÀmförande litteraturstudie mellan tre olika branscher

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Basel II och fastighetsbranschen - en scenariostudie av de nya kapitaltÀckningsreglernas konsekvenser för fastighetsbranschen

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Har de senaste Ärens konjunkturförÀndring pÄverkat företags antaganden vid nedskrivningsprövning av goodwill? En studie av svenska börsnoterade företag

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förÀndrades hanteringen av goodwill pÄsÄ sÀtt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras pÄföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdÀrigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste Ären har prÀglats av kraftigakonjunkturförÀndringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förvÀntades.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida storleken pÄ företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förÀndrats under Ären 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mÄtt för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.AvgrÀnsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade pÄ Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell stÀllning under de undersökta Ären samt företag med brutetrÀkenskapsÄr exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags Ärsredovisningarför Ären 2007-2009.

Finansiell riskredovisning

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor. Slutsatser: Enligt vÄra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), rÀnterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Korsvirkestraditionen i V?stra G?talands l?n Utbredning, konstruktion, karakt?r och kontext

This bachelor?s thesis examines the tradition of half-timbered buildings in V?stra G?taland County as there is a current lack of research on this building category in this region. The lack of knowledge may lead to the loss of potential cultural heritage values if these buildings do not receive attention. Therefore, the study aims to provide a more comprehensive understanding of its role within the region. The goal is to expand and nuance the existing research on the Swedish building tradition, particularly in V?stra G?taland County and the general Swedish half-timbered tradition.

Är valutamarknader effektiva? : En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama pÄ 1960-talet, skall priset pÄ en finansiell tillgÄng reflektera all tillgÀnglig information pÄ marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera huruvida ett antal vÀxelkurser Àr effektiva i svag form, det vill sÀga att priset pÄ en vÀxelkurs reflekterar all historisk prisinformation. VÄr studie omfattar tio lÀnder, samtliga med rörliga vÀxelkursregimer. Vi anvÀnder oss av kointegrationstest samt test för förvÀntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

?Rena vilda vÀstern? - En studie av företags redovisning av pensionsÄtaganden

Idag finns en mÄngfald av redovisningssÀtt nÀr det gÀller pensionsÄtaganden i smÄ företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsÄtaganden innebÀr skyldigheter som regleras först i en avlÀgsen framtid, vilket gör att det Àr mycket svÄrt att faststÀlla ett nuvÀrde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lÀmnar utrymme för företags egna tolkningar. FrÄgan Àr om komplexiteten som Àr förenad med pensionsÄtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sÀtt att redovisa desamma pÄ, kan leda till att företag redovisar lÀmnade pensionslöften, pÄ ett sÄdant sÀtt att en missvisande bild av finansiell stÀllning uppstÄr.Huvudsyftet i denna uppsats Àr att undersöka varför företags redovisning av pensionsÄtaganden skiljer sig Ät och pÄ vilka sÀtt redovisningen i frÄga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell stÀllning. Ett delsyfte Àr att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsÄtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->