This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn..

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer.Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för värderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modellsom täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansivatillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifråndenna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på ennyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, såsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Titel: Intäktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intäktsredovisning tros påverka finansiell information från entreprenadföretag Bakgrund och problem: Intäkter utgör oftast den största och mest relevanta posten när det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intäktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intäktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte är harmoniserade och för svåra att tillämpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de två stora normsättarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvåret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gällande intäktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intäktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intäktsredovisningen tros komma att påverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer påverka möjligheten för externa intressenter att få en rättvisande bild av företagen. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.

Uppsatsen behandlar de investeringskriterier och värderingsmetoder som svenska Private Equity-företag använder inför företagsförvärv. Vi har gjort en kvalitativ analys av fem svenska Private Equity-aktörer. Våra slutsater är att de Private Equity-bolag vi studerat har ett fåtal övergripande investeringskriterier men att de är relativt flexibla gällande resterande. Företagen använder sig främst av multipelvärdering i värderingsprocessen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Private Equity-företagen fokuserar mindre på vad företaget är värt och lägger allt fokus på hur mycket företaget kan avyttras för..

Tanken med denna uppsats är att få en djupare förståelse för företagsvärdering. Dessutom vill jag studera hur fastställd köpeskilling/värdering stämmer med bolagets utveckling de närmaste åren efter värderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvärvskredit på hela värderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av värderingar och bokslut.Den vanligaste metoden som används vid professionell värdering är enligt min uppfattning kassaflödesvärdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvärv via kassaflödet..

This bachelor thesis aims to analyse the Swedish mortgage market and investigate whether it is in a current price bubble or not. Comparisons have been made with Denmark, a country with a market similar to Sweden?s, and where the mortgage market faced a price bubble that crashed in 2008. The housing market in Stockholm has been analysed as a separate market, as it differs from Sweden as a whole in prices and underlying factors to increased prices. The conclusion of this thesis is that not Sweden, nor Stockholm, is currently in a price bubble at the mortgage market.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad är effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet är att så inte är fallet. En ökning av det diskonterade värdet av föreningens kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero på budgetrestriktioner, särskilt som ineffektiviteten är större på marknaden för små bostäder där förstagångsköpare kan tänkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser på marknaden.