Uppsatsen syftar till att undersöka om det går att förutsäga vilka bolag som kommer att bli uppköpta, utgående ifrån vissa på förhand specificerade nyckeltal. Genom att använda en logit-modell undersöker vi ett femtiotal svenska företag som under åren 2001 - 2005 varit föremål för uppköp. Dessa matchas med en grupp av kontrollföretag som under samma tidsperiod inte varit ämne för uppköp. Våra resultat pekar på att det generellt är svårt att förutse en uppköpskandidat med hjälp av de nyckeltal som väljer att använda i vår modell. Vi finner dock att skuldsättningsgraden är signifikant skilt från uppköpta företag och företag som inte blivit uppköpta, vilket indikerar att detta är ett säreget finansiellt karaktärsdrag hos det uppköpta företaget..

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

Företag möter idag allt hårdare konkurrens, detta leder till att företag i allt högre grad samarbetar med aktörer i leverantörskedjan för att uppnå kostnadsreducering. I detta sammanhang benämns Open Book Accounting som ett användbart verktyg för att uppnå kostnadseffektivitet i leverantörskedjan. Tekniken bygger på den enkla logiken att ett eller båda företagen i enrelation ?öppnar upp sina redovisningsböcker? och avslöjar intern finansiell information som tidigare hållits hemligt inom organisationens gränser, exempelvis kostnader för produkter eller processer. Genom denna öppenhet kan företagen reducera kostnader och utveckla varandras verksamheter.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvändningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahåller och utgår från framförallt finansiellinformation som är för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgänglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har därefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att användningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstämmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras därmed såsom:Använder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutsträckning och med de motiv som normativa teorier förespråkar?Syfte: Studiens första syfte är att jämföra företags användning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta är att investerare då kan använda denna vetskap och investera i de företagen och därigenom maximera sin vinst. Vi har med hjälp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag på Stockholmsbörsen. Därefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. Utgångspunkt har främst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning.