Sök:

Sökresultat:

1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 44 av 68

Det löser sig inte alltid : En studie av elevers lÀrande av ett naturvetenskapligt begrepp

Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

NÀr glöden falnat : En urban begravningsplats i fridfull natur  eller - av Lena Nyman namngivet: "Sista ligget"

NÀr glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstÀderna, och man lÀmnar ofta slÀkten kvar pÄ hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nÀra relationer till vÀnner man fÄr, och inte uppbyggda pÄ slÀktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de frÀmmande förorterna, dÀr inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sÄdan?.Om man dÄ mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfÀstning?    I mitt fall finns ingen familj kvar dÀr, förÀldrarna Àr döda och syskonen Àr spridda över landet.

JÀmförelse av miljöklassificeringar av lÀkemedel i Sverige

LÀkemedel har sedan urminnes tider anvÀnts av mÀnskligheten och anvÀndningen kommer att successivt öka mer och mer. Att lÀkemedel anvÀnds och sedan hamnar i miljön gÄr inte att undvika men kravet pÄ klassificering och kunskap om substansers miljöpÄverkan ökar frÄn bÄde myndigheter, förskrivare och allmÀnhet. Klassificeringar som i dagslÀget finns tillgÀngliga Àr frÄn LÀkemedelsverket, Stockholms LÀns Landsting och www.fass.se. Apoteket har ett klassificeringssystem internt som dock inte Àr tillgÀngligt för allmÀnheten. Syftet med denna studie har varit att identifiera nuvarande miljöklassificeringar av lÀkemedel i Sverige samt jÀmföra dessa.

FörbÀttring av fixturering: för ökad kvalitet vid
bearbetning av vÀxelhus

Detta examensarbete handlar om hur uppspÀnningen av slutvÀxelhus i fixturer kan förbÀttras för att erhÄlla bÀttre rundhet pÄ slutvÀxelhusets lockhÄlsdiameter. Arbetet har utförts hos företaget GETRAG All Wheel Drive i Köping. SlutvÀxeln Àr en av komponenterna i GETRAG:s fyrhjulsdrift som fördelar kraften frÄn motorn till bakhjulen. SlutvÀxelns ytterhölje kallas slutvÀxelhus och Àr tillverkat i aluminium. SlutvÀxelhuset spÀnns fast i en fixtur i en av företagets bearbetningsmaskiner kallad ?Heller 4? dÀr det bearbetas i en rad olika operationer varvid den största innerdiametern med ett mÄtt pÄ 158 mm blir orund i tillverkningen.

De omhÀndertagna barnen - En fallstudie om barns upplevelser av att bli omhÀndertagna och familjehemsplacerade

Vi har valt att studera omhÀndertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill Àven ta reda pÄ om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhÀndertogs 6300 barn för vÄrd enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhÀndertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kÀnde och upplevde de traumatiska upplevelserna nÀr de blev separerade frÄn sina förÀldrar. Det övergripande syftet med vÄr undersökning Àr att söka kunskap om hur ett barn upplever omhÀndertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan pÄverka barnen i vuxen Älder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Utvecklas med familjeklass - en studie om vilka effekter familjeklassarbetet har pÄ elever och förÀldrar.

Mitt intresse för förĂ€ldrasamverkan har under utbildningens gĂ„ng ökat. Ämnet har blivit Ă€nnu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssĂ€tt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om nĂ„gonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar förĂ€ldrarna i större utstrĂ€ckning Ă€n vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte Ă€r tillfredsstĂ€llande för nĂ„gon part. Det kan handla om koncentrationssvĂ„righeter, konflikter eller ur kunskapsmĂ€ssigt perspektiv.

Publicitet & Mediekonstruktioner : Hur Orrefors Kosta Boda har konstruerats i de lokala medierna och hur de har fÄtt publicitet

Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.

GrÀsarmering pÄ villagator : möjligheter och begrÀnsningar

Idag sker det förtÀtningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hÄrdgjorda ytor inom dessa omrÄden. Det Àr Àven ett vÀxande fenomen inom villaomrÄden att anlÀgga hÄrdgjorda ytor med ogenomslÀppliga fogar pÄ tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet frÄn de hÄrdgjorda ytorna vÀgen och blir det nÄgra negativa följder av detta? GrÀsarmering pÄ villagator Àr ett kandidatarbete som Àr en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det Àr möjligt att anlÀgga grÀsarmering inom ett villaomrÄde med en begrÀnsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom omrÄdet av dagvattenhantering inom villaomrÄden eller vÀgar med en hastighetsbegrÀnsning pÄ 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i vÄra samhÀllen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

Normkritisk pedagogik. En vÀg till en skola för alla?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

En studie om EU-direktiv 2005/0182 : ? med fokus pÄ personlig integritet, etik och gÀllande direktiv

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.

Lite mer Yeah : en studie om femininitet, maskulinitet och musikskapande

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band dÀr tre av musikerna Àr kvinnor och en musiker Àr man. Detta för att fÄ en ökad förstÄelse för hur förestÀllningen om kön pÄverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska kÀllmaterialet samlades in genom en fÀltstudie dÀr bandet följdes pÄ repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jÀmförs ocksÄ med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sÀtta in dem i en större kontext.

Att vÀnta pÄ diagnos och behandling - en litteraturöversikt om cancerpatienters upplevelser av en tid fylld av oro och Ängest dÀr stöd behövs

Bakgrund. Varje Är insjuknar ett stort antal mÀnniskor i cancer i Sverige och det innebÀr att var tredje person nÄgon gÄng under sin livstid kommer att fÄ diagnosen cancer. Att drabbas av cancer Àr en omvÀlvande upplevelse i mÀnniskors liv. Patienter upplever ofta rÀdsla och Ängest inför sjukdomen och dess behandlingar. Ur ett omvÄrdnadsperspektiv Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonal har en god förstÄelse och kunskap för hur patienterna upplever sjukdomen för att kunna ge dem en god omvÄrdnad.

Handelns agerande vad gÀller teknikutnyttjande ? sjÀlvscanning

VÄr studie som utgÄr frÄn ett företagsperspektiv fokuserar pÄ stormarknadernas agerande vad gÀller teknikutnyttjande. Vi analyserar ocksÄ de frÀmsta orsakerna till sjÀlvscanningssystemet införande pÄ stormarknaderna och de effekter detta införande haft pÄ stormarknaden, dess kunder, personal och konkurrenter. De empiriska fall som studien grundar sig pÄ Àr ICA, COOP och Axfood, alla stora aktörer pÄ den svenska detaljhandelnsmarknaden. Projektet har genomförts med en kvalitativ ansats och med intervjuer som datasamlingsmetod. Resultatet visar att företagets agerande varit olika vad gÀller införandet av sjÀlvscanningen.

Posttraumatiskt vÀxande och psykisk ohÀlsa bland svenska Afghanistanveteraner

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->