I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om skolbarn och vuxnas förståelse om mobbning i grundskolans lägre åldrar och deras förståelse kring mobbning i olika verklighetsbaserade mobbningssituationer. I arbetet anva?nde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer som utfördes i grupp med elever och enskilt med deras klassföreståndare. Vårt resultat visade att lärarna ansåg att kränkande behandling måste ske upprepande gånger av en eller flera personer fo?r att det skall kunna definieras som mobbning.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.

Vårt examensarbete är en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lärande inom matematiken. Våra metoder för datainsamlingen har varit baserade på kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i årskurs sex och har även intervjuat elevernas lärare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lärande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, därefter har vi återvänt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vårt forskningsområde.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

Fetma och övervikt är ett stort samhällsproblem, dåförhållanden under uppväxtåren är avgörande för framtida livsstilsvanor. Därförses de som den främsta och viktigaste målgruppen för folkhälsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berättelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebär.Uppsatsenbygger på en kvalitativ ansats med inspiration av berättelseforskning. Intervjuär den metod som har använts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom området uppfattas mångasvårigheter i att hålla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebäratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförändring samt ser empati som väldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt på studiens effekt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gäller hälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativ ansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.

SammandragDenna uppsats tar fasta på det växelspel som uppstår mellan deltagarna i ett samtal. I början och slutet av en samtalstur, det en talare framför till dess att nästa talare tar vid, finns ett s.k. övergångsområde. Syftet med studien är att lyfta fram den aktivitet som återfinns i detta område genom att studera hur samtalsdeltagarna orienterar sig mot varandra samt belysa dess betydelse för kommunikation och språkinlärning.Materialet som har använts är fyra inspelade samtal mellan vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå och arbetet tar sin utgångspunkt i Conversation Analysis (CA) samt teorier om interaktionell lingvistik.Resultatet visar på en betydande aktivitet i övergångsområdet och att de samtalande utnyttjar uppbackningar och skratt för att upprätthålla ett positivt samtalsklimat. De samtalande orienterar sig mot varandra genom att låna ord mellan sig och be varandra om hjälp.Kommunikationen underlättas av de uppbackningar, frågor och skratt som återfinns, likt samtalets kitt, i övergångsområdet.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven.