This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter).

AbstractTransitionell rättvisa behandlar frågan om hur man har ställt sig till förbrytare i en tidigare ordning. Här jämförs fyra länders lösningar till denna problematik, Kambodja, Rwanda, Guatemala och Sierra Leone. Ambitionen är att förklara varför dessa olika val har gjorts.Artikelns teoretiska utgångspunkt är kopplad till Huntingtons transitions-former. I artikelns centrum står dock en maktbalanshypotes, som hämtar inspiration från snarlika studier av bland andra Sriram och Lanegran. Dessa bygger på antaganden om att det är maktförhållanden mellan parterna i konflikten som avgör vilka lösningar som överhuvudtaget är genomförbara.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda.

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Simulation is a vital tool during development of JAS 39 Gripen, since money and time can be saved.The Auxiliary and Emergency Power System, AEPS, is a subsystem of the secondary power system in Gripen. It has the function of providing the aircraft with electrical and hydraulical power before activation and after deactivation of the main engine. The system also functions as backup in case of a safety critical problem in the main power supply system. The system basically consists of a control unit and an auxiliary gearbox. The gearbox is driven by an air turbine.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den fråga jag ställt mig är vilken betydelse gemensamma mål och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förändringsledarskap samt en kultur som främjar lärande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgångspunkt i hermeneutiken där framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestått av åtta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrån de mål som sattes upp.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad svenska dagligvaruhandelsföretag har för Corporate social responsibility - profiler i dagsläget. Vidare ämnade vi undersöka hur företagen har valt att kommunicera ut dessa profiler men också om de lyckas kommunicera ut dessa till sina konsumenter. I vår metod valde vi att lägga tyngdpunkten på en kvantitativ undersökning då detta tedde sig mest användbart. Denna bestod av en enkät som ifylldes av livsmedelskonsumenter. Dock genomfördes även en mindre kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer med de berörda företagen.