Teorival betecknar den handling varmed forskarsamfundet väljer mellan två eller flera uppkomna och inbördes konkurrerande vetenskapliga teorier. Detta sker för att därefter kunna bedriva vetenskaplig verksamhet som är styrd av den valda teorin. Det handlar således om en vetenskaplig revolution, där teorivalet är höjdpunken och avgörande för revolutionens seger.I denna bemärkelse har teorivalsfrågan blivit centralt för vetenskapens utveckling och det svåraste att avgöras, synnerligen i sammanhang av komplexa strukturer som Kuhns paradigm eller Lakatos? forskningsprogram.I uppsatsen behandlas den roll som inkommensurabilitet, metodologi, kriticism, testning och de sociopsykologiska faktorer spelar beträffande teorivalsfrågan, samt avgörandets grundvalar. Lakatos? progressivitetskriterium går ut på att förklara forskningsprogramsvalet som rationellt handlande, medan Kuhn liknar paradigmvalet vid en gestaltväxling eller en religiös omvändelse.Utan en rationell förklaring av teorivalsproblematiken förblir den en gåta och vetenskapens utveckling förblir oförklarlig..

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och Filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf).

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk Filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/Filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.

Kognitivismen med rötter i analytisk Filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

Lean och Agile är två arbetsmetodsfilsofier utvecklade från produktion respektive IT. Denna rapport ämnar besvara hur dessa är relaterade och om Filosofierna med fördel kananvändas inom motstående område. En teoretisk litteraturstudie har genomförts med sökningar i databaser efter relateradforskning. Detta gav en god inblick om de både områdena var för sig och även omanvändandet av Lean inom IT. Däremot saknades information om Agile inom produktion.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon?s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism.

I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestått i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tänkande, men ändå inom ramen för Naturleks Filosofi/profil. Naturlek framställer lekprodukter i massivt svenskt ekträ, produkter som är tänkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra något underhåll.Arbetets tyngdpunkt har legat på att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formspråk och som på något sätt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med själva ?Lektrappan? är att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har även legat på att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestående av förskollärare, lärare, skolbarn och förskolebarn.

I denna uppsats försöker jag beskriva vad begreppet improvisation innebär inom jazzmusik. Ämnet improvisation är för mig väldigt viktigt, det är ett ämne som jag valt att specialisera mig på i min musikhögskoleutbildning. Min förmåga att improvisera har hjälpt mig i många situationer i livet, framförallt sådana situationer där det gäller att kunna vara flexibel, till exempel spel- eller musikundervisningssituationer. Undersökningen baseras i huvudsak på intervjuer med fem olika svenska jazzmusiker. Jag har kommit fram till att begreppet improvisation är komplext och svårdefinierat.

Skolans styrdokument ställer krav på att lärare och elever ska använda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslångt lärande. Syftet är att analysera interaktionen mellan lärare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin är insamlad genom video-observationer och studien är öppen och kvalitativ. Empirin består av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin är analyserad utifrån EMA-modellen, som bygger på idéer från John Deweys pragmatiska Filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av läraren eftersom att det är läraren som styr över talutrymmet, men även vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs Filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.