Arbetet är en källstudie över inlägg publicerade på skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förändringar i det samhällsvetenskapliga programmet gällande ämnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slå samman filosofi med psykologi kritiserades utifrån administrativa problem. Ämnena ansågs dessutom vara alltför olikartade för att slås ihop med hänsyn till deras vetenskapliga metoder, innehåll och historik. Resultatet är i linje med Lindes begrepp ämnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp påtvingad kollegialitet.

Studien är baserad på intervjuer med sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan från födseln utforska sin omvärld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar främst upp inomhusmiljön. Vi har istället fokuserat på hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? på förskolegården.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98..

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i några svenska förskolor. I vår litteraturbakgrund har vi skrivit om själva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra världskrigets slut. Här tar vi upp vad som är viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer på några förskolor för att få svar på vår problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.