I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på en skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lärarkåren. Syftet med studien var dels att ta reda på vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser är centrala för arbetet och dels hur de såg på sitt eventuella samarbete med lärarna på skolan. Arbetet har avgränsats till bibliotekariernas perspektiv på rollen och relationen. Dessa frågor besvarades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter från tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gås också kompetensbegreppet som sådant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de två yrkesgrupperna.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Det område vi valt är hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen är vad gäller demokratiska beslut om sin egen undervisning. När vi var ute på vår VFU under utbildningen märkte vi att lärarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. Lärarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan läraren och eleverna. Ämnet är för oss intressant, att se om eleverna får vara delaktig i beslut som rör det som händer i skolan.Detta arbete är en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrån lärarnas perspektiv, då dessa båda är en viktig del i dagens läroplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frågeställningen som arbetet grundas på är Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lärarna? Våra underliggande frågeställningar är: Hur mycket får eleverna enligt lärarna vara med och bestämma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lärarna att i skolan fokuseras det på individens eller skolans bästa? De resultat som framkommit är att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika råd, exempelvis elevråd och klassråd, men också i den vanliga klassrumsmiljön där diskussioner och osämja lätt uppkommer.

Syftet med den här undersökningen är att studera lärare och elevers syn på utomhuspedagogik i skolans senare år. Jag valde att inrikta mig på två intervjuer med lärare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkät, som elever i årskurs nio fick svara på. Resultatet visar att eleverna är positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De känner sig piggare och mår bättre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på huruvida mina undersökningsgrupper är medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag på tre frågor kring fördomar på två skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg där nästan 100 % av eleverna har annat modersmål än den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg där i princip alla elever har svenska som modersmål.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam målsättning då det gäller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i ämnet är eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsättningar som krävs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. Skolämnet hem- och konsumentkunskap bygger på fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med ämnet hem- och konsumentkunskap är att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsområden nämligen social gemenskap, mat och måltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument är tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Syftet med det här arbetet är att försöka skapa processer och objekt sprungna ur humanistiska värderingar. Detta arbete kan vara ett sätt för mig att arbeta i framtiden, samt bli en del av designvärldens krav på goda processer och produkter.Jag har tagit fram ett humanistiskt designmanifest som jag förhåller mig till i arbetet och som jag gör kloka val utifrån. Jag har även tagit fram denna bok om min process som visar mina ideal och humana produkter. Boken, manifestet och produkterna bildar en helhet som förhoppningsvis gör arbetet viktigare i ett större filosofiskt sammanhang. Jag har skapat en bok, ett skåp, tre stolar, fyra lampor och ett skrivbord.Kopplingen är viktig mellan mina värderingar och produkter/boken/tankarna. Allt hör ihop. Jag har försökt nå ?alltet?.Jag har försökt finna vägledning av de humanistiska värderingarna genom den kreativa processen och detta är för mig ett filosofiskt ställningstagande.För att styrka arbetets process har jag försökt svara på olika filosofiska val, val om material, val om kulturhistoriska värden och val i livet man har som medmänniska.Detta arbetet är en humanistiskt filosofi om designprojekt..