Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och ?butiker.Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse.

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Detta är ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begränsats genom att denna uppsats främst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet är uppdelat i två delar; Del I är en litteraturstudie; Del II är en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete är att jag vill lära mig hur jag kan sälja in mina idéer genom att ge dem en intresseväckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framställer information för att den ska nå fram till så många som möjligt. Mitt mål har varit att få min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingående. Istället vill jag få dem att bli nyfikna, att läsa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation är konsten att förmedla ett budskap mellan sändare och mottagare genom bokstäver, bilder och deras form och arrangemang.

Tillverkningen av textilier och odling av bomull är ett av världens allvarligaste miljöhot då dagens snabba trender inom inredning och mode ökar konsumtionen av billiga textilier varje år. Detta förstör miljön då vattnet som går åt för bomullen består av konstbevattning och vattnet som inte dunstar bort eller som växterna tar upp består av extrema mängder gifter och rinner rakt ut i dricksvattnet. Förutom detta får även 3 miljoner människor svåra förgiftningar och över 20 000 dör i bomullsodlingar varje år. Denna uppsats fokuserade på ett samhällsansvar för företag inom modebranschen Syftet med denna uppsats var att beskriva varumärkesstrategier för ett företag inom modebranschen som tar ett samhällsansvar. Jag har försökt att svara på detta syfte genom att använda mig av tre forskningsfrågor: Hur kan varumärkesidentiteten beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar, Hur kan positioneringen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar, Hur kan marknadskommunikationen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar? Jag har även valt att undersöka ett fallstudieföretag för att besvara mitt syfte.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland även omfattande förändringar i företag och organisationer. Hos många företag får emellertid inte förändringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tänkt sig. Strategiförändring är en process som ofta innehåller stora element av förändringsledning där det krävs en ansträngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagsläget en genomgripande förändring av sin strategi där de har gått från att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer på försäljning av tjänster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka på tre nivåer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebär en ökad fokusering på försäljning av tjänster och service, samt att utvärdera genomförandet.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i Luleå kommun från 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling både internationellt och nationellt. De frågeställningar som, utifrån syftet, har varit relevanta för oss i den här studien har varit följande: När och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder använde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till Luleå kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i Luleå kommun, när det gäller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att påverka människorna i Luleå kommun vid omröstningen gällande spritförbudet år 1922? Metoder som kommit till användning för att kunna besvara de nyss nämnda frågeställningarna har varit både kvalitativa, genom studier av både litteratur och otryckta primärkällor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av världen.

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

Bakgrund:Talanger är ett begrepp som blir allt vanligare i dagens organisationer. Talanger är en typ av individer som besitter en viktig kompetens och handlingsförmåga för olika specifika uppgifter. En allt större del av kompetenta talanger får i och med dagens välutvecklade informationssamhälle mer och fler alternativ när det gäller karriärmöjligheter. I kontrast till talangers ökade valmöjligheter så får arbetsgivarens svårt att hitta rätt kompetens. Utmaningen att attrahera, rekrytera och bibehålla talanger blir därför allt svårare för dagens organisationer.Syfte:Syftet med uppsatsen är att identifiera och få en förståelse för de kritiska momenten i de olika faserna i Talent Management arbetet.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.