Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

Jag har i den här uppsatsen främst fokuserat på hur man ska tänka när man arbetar fram en valaffisch och dess budskap. Jag tar både upp hur man ska tänka när man väljer motivet för en valaffisch men det jag främst har fokuserat på hur man ska arbeta med just budskapet så att det tilltalar så många potentiella väljare som möjligt. Jag hoppas att man efter att man har läst igenom min uppsats känner att man har en grundläggande tankegång kring hur man tänker kring valaffischer när man tar fram dem men också historien om hur man har tänkt när man tagit fram dem genom åren..

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende på perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer från olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkät inleddes med ett citat från en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i fråga om grad av främlingsfientlighet respektive omsorg; i hälften angavs att en åklagare uttalat sig, i andra hälften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att åklagaren skattades som fientligare än familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt än etniskt svenska.

Michael Moore är en av världens allra mest berömda dokumentärfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit både hatad och älskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hård attack mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska länderna, det vill säga skapa ett system där staten åtminstone i teorin garanterar vård för alla.Den här uppsatsens syfte var att undersöka vad det är som gör Michael Moore så kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och på vilka grunder. Vi gjorde därför en kvalitativ innehållsanalys där vi noggrant läste igenom texterna för att se hur tendenserna såg ut.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

I detta arbete har vi studerat tre utvalda hjälporganisationers marknadsföring på deras respektive webbplatser för att klargöra om deras budskap om situationen i ett u-land är objektivt förmedlat. Vi utförde analyser av respektive webbplats där vi fokuserade oss på bildspråk och budskap. Vi har besökt landet Ghana i västra Afrika under en två veckors volontärperiod som presenterades i form av en observation. En enkät gavs ut till två utvalda grupper som behandlade frågor om hur de upplever hjälporganisationernas budskap och även enkla statistiska frågor om vårt undersökningsland Ghana. Vi hade som mål att komma fram till en produktidé som kunde grunda sig på resultatet av undersökningen.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

I kursplanen för ämnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebär att text inte längre innefattas av tryckt text utan även kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgångspunkt i film som text. Syftet med undersökningen är att studera huruvida film som text kan likställas med den litterära texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benämner det, anses vara av låg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag på ytterligare bearbetningsmöjligheter angående film som text ges. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tre gymnasielärare samt enkätundersökningar med respektive lärares elever, vilka läser kursen Svenska B.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

I kursplanen för ämnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebär att text inte längre innefattas av tryckt text utan även kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgångspunkt i film som text. Syftet med undersökningen är att studera huruvida film som text kan likställas med den litterära texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benämner det, anses vara av låg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag på ytterligare bearbetningsmöjligheter angående film som text ges. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tre gymnasielärare samt enkätundersökningar med respektive lärares elever, vilka läser kursen Svenska B.

För att ta reda på hur svenska mammografiavdelningar står sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjälp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor använts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskåpen och filmens egenskaper har undersökts och jämförts med kraven i europeiska protokollet. Avgränsningar har gjorts då koncentreringen ligger på mammografer som använder sig av film-skärm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjälpmedel. Efter bedömning och poängsättning av bilderna på CDMAM-fantomet har värdena förts in i ett Excel-program där värdena presenteras i grafer.