Sök:

Sökresultat:

6302 Uppsatser om Film i svenskämnet - Sida 9 av 421

Svensk Filmmarknad VS Illegal Fildelning

Att den illegala fildelningen Àr ett problem för den svenska filmmarknaden som mÄste bekÀmpas Àr nÄgot som AntipiratbyrÄn vill framhÄlla. PiratbyrÄn Ä andra sidan menar att problemet inte Àr sÄ stort och inte ens vÀrt att lÀgga energi pÄ. Vi ville dÀrför undersöka hur den illegala fildelningen verkligen pÄverkar den svenska filmmarknaden. Detta gjordes genom att först intervjua bÄde AntipiratbyrÄn och PiratbyrÄn för att fÄ fram olika synsÀtt pÄ problemomrÄdet. Vi gjorde Àven en litteraturgenomgÄng dÀr vi fann relevanta teorier som vi utformade vissa antaganden utifrÄn.

FrÄn Black Maria till Black BOX: en filmfestivalupplevelse sammanvÀvd med livemusik

I dagslÀget existerar det mer Àn 500 filmfestivaler runtom i vÀrlden, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsÀttningar för en annorlunda filmupplevelse dÀr film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och filmfestivaler för att sedan kunna anvÀnda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har ocksÄ genomfört en intervju med Johan Karlsson som Àr festivalchef för Flimmer Filmfestival, dÀr de har experimenterat med film och livemusik.

Filmens roll i svenskundervisningen : En studie av lÀrares förhÄllningssÀtt till mediet i gymnasieskolan

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Neoformalistisk analys av Sin City

Syftet med min analys Àr att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hÀmtat frÄn film noir. Jag ser Àven via intertextuella kopplingar vad Sin City har hÀmtat frÄn serietidningen som filmen baseras pÄ. Fokus i analysen ligger dock pÄ fyra grepp som jag anser Àr de mest klassiska film noirgreppen; LjussÀttning, Femme fatale, en mörk vÀrld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys anvÀnder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in pÄ den serievÀrld som filmen Àr lÀnkad till.

Skapande av film med 3d-element och live footage

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lÄng kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestÄtt av compositing, dÄ man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har anvÀnt mig av mina erfarenheter för att besvara min frÄgestÀllning: ?Hur kan man gÄ tillvÀga nÀr man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka Àr de visuella byggstenarna nÀr man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet Àr utfört under min tid pÄ Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, Àr ett pilotprojekt.

Göteborg International Film Festival Fund - Internationell kulturpolitik och strategiskt utvecklingsarbete

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.

Bollspel pÄ gymnasiet : Vad sÀger styrdokument och hur ser det dÄ ut i praktiken?

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Realistisk modellering för film

Det hÀr examsarbetet handlar om hur det Àr att arbeta som modellerare pÄ ett relativt stort VFX-företag i London. London har de flesta och de största filmeffektföretagen och postproduktionsföretagen i Europa. HÀr görs effekter för film, reklam och tv program. I den hÀr rapporten beskriver jag hur det fungerar nÀr man jobbar som 3D modellerare för filmer och vilka krav som stÀlls nÀr modellerna förvÀntas vara fotorealistiska..

Film och pÄverkan: förÀndras elevernas uppfattning om
filmpÄverkan sedan de fÄtt en orientering kring
populÀrfilmens olika delar?

Film upptar en stor del av vÄr tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan pÄverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera om elevers uppfattning av populÀrfilm och dess eventuella pÄverkan förÀndrades sedan de i skolan givits möjlighet att sÀtta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi anvÀnde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, dÀr vi tillsammans med tvÄ elevgrupper i grundskolans Är 8 och 9 sÄg och pratade kring populÀrfilm. De datainsamlingsmetoder vi anvÀnde var intervjuer utifrÄn ett hermeneutiskt tankesÀtt, egna observationer och enkÀtundersökningar.

Etniska stereotyper pÄ film : med utgÄngspunkt i amerikansk film med ryska motiv (2008-2011)

Filmmediet idag Àr den mest populÀra formen av masskultur. Med sin vÀrldstÀckande genomslagskraft och sitt stereotypa portrÀtterande av verklighet, pÄverkar filmen vÀrldsÄskÄdningen för mÀnniskor runtom i vÀrlden. Ett brinnande Àmne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, pÄ grund av de politiska motsÀttningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte Àr att undersöka hur Ryssland portrÀtteras i amerikanska filmer frÄn perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. FrÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: hur ser stereotypa förestÀllningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrÄn de visuella och sociala aspekterna.

Engagerande KaraktÀrer : En studie av Murray Smiths teorier applicerat pÄ film och dataspel

Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktĂ€rer i film och huruvida de Ă€r de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen Ă€r att testa en teori av Murray Smith som gĂ€ller filmkaraktĂ€rer och se om den gĂ„r att anvĂ€nda Ă€ven nĂ€r man tittar pĂ„ dataspel. Den exakta frĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktĂ€rer skapas i film. Hur pass applicerbara Ă€r hans teorier för engagerande karaktĂ€rer nĂ€r det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? MĂ„ste teorin tillĂ€mpas annorlunda? Är andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet?I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras.

Hur man förstör en film : Svenska Statens BiografbyrÄs censur av Hellraiser

The Swedish censorship is an institution run by the Swedish government since 1911 and has cutting films to protect the citizens from unnecessary violence. Their main purpose doesn't work well with the law of copyright in literary and artistic works, as they break this law while cutting movies. They therefore destroy the authors work by doing this, and in this thesis I will point out how they have destroyed the purpose of two scenes in the film Hellraiser and by that, more or less, altered how the audience may look upon two of the characters in the film.  The results points to the unnecessary way of physically cutting films to protect the audience, but also how they choose to work and what preferences they used in their line of work..

Bo?r man ra?kna med en fo?delsedagseffekt? : En studie om sambandet mellan elevers fo?delsema?nad och slutbetyg i a?rskurs nio inom a?mnet matematik, samt en underso?kning om pa?verkansfaktorer inom a?mnet.

The aim of this study was to examine if there was a relative age effect in students grade in mathematics. The study was built on regression analysis and Spearman rho on student?s month of birth and their grades. It was found that there is a relative age effect in the student?s grades.

Idealiseringen av svensk identitet i film : En nĂ€ranalys av ?Mitt liv som hund? och ?ÄnglagĂ„rd?

Uppsatsen har som utgĂ„ngspunkt att studera hur vĂ„r identitet som svensk idealiseras i film och dĂ„ frĂ€mst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys ÄnglagĂ„rd (1992).Teorin som valts för analysen Ă€r identifikationsframstĂ€llning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults lĂ€ror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframstĂ€llning. Genom tillĂ€mpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omlĂ€sa de ovan nĂ€mnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys Ă€r en fördjupad nĂ€rlĂ€sning och genomgĂ„ende omlĂ€sning utav de tvĂ„ filmerna.Uppsatsen utgĂ„r Ă€ven frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en nĂ€ranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstĂ„r och verkar, dĂ„ filmernas idealiserande framstĂ€llning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgĂ„r det Ă€ven att svenskhet vilar pĂ„ en grund av förestĂ€lld gemenskap dĂ€r man genom att tillĂ€mpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtĂ€llningen som nation grundas pĂ„ det sĂ„ kallade ?omvĂ€nda kylskĂ„pet?.Identitet sammanför pĂ„ samma gĂ„ng som det söndrar dĂ„ det verkar med vĂ€rme inĂ„t och kyla utĂ„t, likt ett omvĂ€nt kylskĂ„p..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->