Svenskämnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film är ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att använda sig av ett sådant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strävar efter att finna undervisningsmetoder som använder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka på arbetsområden inom svenskämnet där dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen är av konsumtionsart, alltså har forskning konsumerats och sammanställts till ett arbete. Jag har sökt och läst forskning inom en mängd områden som alla kan relateras till film inom skolvärlden. Uppsatsen har inte avgränsats till att beröra något särskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till ämnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bär med sig mängder av kulturella erfarenheter när de kommer, det är en svår, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara på dessa erfarenheter. Film är ett visuellt medium som talar till sina konsumenter på många sätt, att ge elever förutsättningar att möta alla dessa meddelanden ligger även det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken områden inom svenskämnet där film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rätt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.

Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen..

Denna rapport innehåller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie åkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, våren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjälp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjälp av film. Jag har tittat på olika filmer som rörämnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde några avmomenten i serietillverkningen med hjälp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, är inte den mest rationella men ärdäremot betydligt mer spännande och spektakulär än en traditionell mall.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum?s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject.Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria.

The title of the final thesis is Filmic landscapes ? film as representation, tool and practice in landscape architecture. The aim of the final thesis is to investigate how film as a medium can be used to describe, interpret and manipulate the understanding of a place and its design. What kind of aspects of landscape architecture can film as a medium in a design-process emphasize or create? How can filming, as a self-standing act, contribute to the understanding of the landscape and a landscape-related design-process? The thesis is divided into two parts, one theoretical part that consists of an essay, and one practical part that consists of a 11minute long filmic reflection of the ?Glass-houses?in Kosta, Sweden, created by the Swedish designer and architect Bruno Mathsson.

During our teacher training, focusing on history and Swedish at further education level, we have noticed a discrepancy in the way history is portrayed in further education and higher education literature. Accounts of historical ideas, events and developments have often wrongly been depicted as non-gender specific, that is, of equal relevance to both men and women. To what extent is it made clear in further education textbooks that Rousseau?s treatise on education was exclusively aimed at the male gender, and how are the gender-specific aspects of his ideas described? What role and space are set aside for women in the accounts of the struggle for the universal right to vote in Sweden at the turn of the century in 1900, and how is the unions? initial exclusion of female workers portrayed? Focusing on the above historical events and developments, this study aimes to examine whether or not gender-specific issues are described as gender neutral in a selection of history textbooks for further education published in Sweden between 1982 and 2003..

ICT and digital artifacts is an important resource in the society, especially in schools. That is why we have chosen to study if and how teachers uses ICT and other digital technology in their education in the history subject. We think that both subjects are important because history is a subject that has to do with the past, the present and the future.We made qualitative interviews with seven teachers from three different schools. We have analyzed if the teachers sees ICT as a burden or a resource in their education and also in which extend they have digital literacy. We have chosen to discuss different authors view on ICT in the education and digital literacy.

Film är ett medium som har stor potential att presentera gestaltningsförslag på ett intresseväckande sätt. Fysisk utformning, bakomliggande förutsättningar och konceptuella idéer är bara några få exempel på aspekter som filmmediet lämpar sig väl att lyfta fram. För att landskapsarkitekter ska lyckas förmedla innehållet i förslaget med film, är det däremot viktigt att bildberättandet både fångar betraktarens intresse och behåller det. Syftet med detta arbete är därför att undersöka filmmediets uppbyggnad och hur de berättarmässiga beståndsdelarna i film kan användas för att kommunicera och påverka upplevelsen av ett förslag som presenteras. Arbetet är uppdelat i tre huvudsakliga delar.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy.Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research.This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student?s education..

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

This essay is about use, misuse and non-use of history in politics. To recognize genocide is a use of history that has been established in politics, but also sparked debate. The position of non-use of history in international policy towards Turkey's denial policy has increasingly been replaced by recognition of genocide as a matter of making up with the story, moral consider, and where fundamental issues of culture, identity, history and morality has become guiding element in the discourse behind European expansion and integration policies. A breakthrough for this change is due to the Cold War's end; since the 1980s it has become possible to realize the humanitarianism which has its roots in the Enlightenment humanism underlying the United Nations, and later the EU conventions on human rights and genocide conventions. A genocide concept has become an important discourse in world politics that puts moral pressure on states to act.

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar.

The present essay concerns Walter Benjamin?s thought regarding history and temporality as he articulated it in his last work that was only published posthumously: ?U?ber den Begriff der Geschichte?. The purpose is to analyze Benjamin?s construction of historical materialism and to suggest a reading of it as directed towards an opening of history. For Walter Benjamin, every moment presents itself as a possibility of radical otherness: a possibility for things to be different.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

Silage is today a common feed for different animals. A general way of storing silage is in bunker silos covered with polyethylene film. The covering and uncovering is labour intensive and it is often difficult to get the silo properly sealed. Because of these reasons many American farmers leave their silos uncovered and accept the losses accompanied. One purpose of this study was therefore to examine if it sometimes can be justified to leave bunker silos uncovered.