Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan Fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med Fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla Fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera Fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva.

Detta är en berättelse.En kritisk Fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan Fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebär underhållning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ?infotainment? så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan Fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

The objective of this study was to investigate how power relationships between journalists and politicians were shown in the fictional BBC tv-series ?The Hour?. We wanted to investigate how these power structures is narrated by the producers of the series and what impact the narration could have to the audiance of the 21th century.We choose to analyse a total of 12 scenes from all of the six episodes, which are all set in Britain during the beginning of the Suez Canal crisis in the 1950?s, all seen from a BBC editorial point of view.In our analysis we chose to use two different kind of methods, the first one was a situation analysis and the second one a text analysis. The situation method was useful to get a perception of the relations between the participants .The text analysis we used to analyse what was said in the tv-series and to interpret underlying motives.The fictional form necessitated a personalization of power structures, in the sense that each and every power was represented by a single character; political power was for instance represented by the character of Angus McCain.

Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren.

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig Fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter.

Interaktiv 3d-grafik är ett område som i dagsläget genomgår stora förändringar med ständigt ökad efterfrågan. Tack vare förbättrad mjuk- och hårdvara går det idag att åstadkomma saker som bara för ett par år sedan var Fiktion. Syftet med rapporten är att dokumentera dessa möjligheter genom att undersöka grunderna för hantering och manipulering av 3d-modeller i programvaran Macromedia Director 8.5, samt implementera denna kunskap i en interaktiv 3d- applikation. 3d-grafik som används i Director är polygonbaserad och renderas i realtid på användarens dator. Moduleringen av 3d-grafiken kan utföras på två sätt, antingen i programmeringsspråket Lingo eller via fristående program.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av Fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på Fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.