Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers? view of each other?s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin sprÄkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àr skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltsÄ hur mÀnniskor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar pÄ att eleverna uppfattar det som att deras sprÄk förÀndras beroende pÄ om redovisningen sker i grupp eller individuellt med lÀraren. Ingen av eleverna tyckte att sprÄket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att sprÄket blir mer korrekt och formellt nÀr redovisningen sker enbart för lÀraren. Resultatet indikerar ocksÄ pÄ att elever med lÄg sjÀlvkÀnsla helst redovisar i grupp medan de med hög sjÀlvkÀnsla helst redovisar enbart framför lÀraren.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebÀr för förÀldrar att formellt ha rÀttighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frÄgestÀllningar: Vad vill förÀldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt PÄ vilket sÀtt vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod anvÀndes bÄde en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 126 förÀldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen dÄ jag ville ta reda pÄ förÀldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att förÀldrarnas kunskap om vad förÀldrainflytande i förskolan innebÀr Àr bristfÀllig.

SammanfattningDet har skrivits mycket om Àmnet organisationskultur och hur en sÄdan kan anvÀndas för att skapaframgÄngsrika företag men nÄgot som saknats i litteraturen Àr det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan lÀras ut. Vi har dÀrför valt att anvÀnda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vÄrt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om nÄgra medarbetare vid tvÄ Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lÀrt sig företagskulturen via formellt eller informelltlÀrande. En litterÀr studie gav oss en teoretisk ram att utgÄ ifrÄn och sedan genomfördes intervjuermed fyra anstÀllda samt en personalchef pÄ respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till Àr att medarbetarna vi intervjuat lÀrt sig om kulturenbÄde genom informellt och formellt lÀrande. Det informella lÀrandet sker frÀmst genominteraktion med kollegor och det formella lÀrandet sker genom utbildningar, dÄ frÀmst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har ocksÄ settatt det formella lÀrandet Àr nÄgot som pÄverkas av den för tillfÀllet rÄdande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? PÄverkan pÄ struktur och process i styrelsearbeteNivÄ:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas KÀllqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie Àr att belysa hur de externa ledamöterna pÄverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn Ätta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens pÄverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en pÄverkan pÄ strukturen genom att förÀndra sammansÀttningen.