Bränder är en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan människan kom in i bilden finns det förutom de blixtantända, naturliga bränderna också antropogena bränder. Efter att skogen blev värdefull i Sverige bekämpas dock bränderna effektivt och många brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. Ansträngningar läggs idag på kontrollerade hygges- och naturvårdsbränningar i syfte att främja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstånd i skogen. Det här arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antändningar, deras säsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krävs för att de ska kunna inträffa.Arbetet baseras på insatsrapporter från sammanlagt 45 år med olika grad av användbarhet.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv.

SAMMANFATTNING En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnära områden. Enligt gammal hävd och av praktiska skäl tillåts boskap på perifert belägna marker släcka törsten i de vattendrag som finns att tillgå på betet och längs Östersjökusten dricker djuren havsvatten då färskvatten ofta är en bristvara. Algblomningar med toxinbildande cyanobakterier uppträder varje sommar i Östersjön liksom i många åar och insjöar. Temperatur, solinstrålning och väderförhållanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inräknat Finska viken, Ålands hav och Skärgårdshavet tillhör de mest utsatta områdena när det gäller massförekomst av cyanobakterier.

Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.

Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.

Denna studie bygger på en litteraturstudie och ett fältförsök. Vi har undersökt vilken som är den ekonomiskt optimala kvävegödslingen i stärkelsepotatis. Eftersom potatisens kväveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och år så har vi också undersökt möjligheter att mäta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lämpliga riktvärden för nitrathalten i bladskaft hos stärkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssäsongen. Dessa riktvärden kan sedan användas som referens vid snabbmätning av potatisens kvävestatus, både för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Före år 2009 låg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till länsstyrelserna. Kontrollresurser i antal årsarbetskrafter minskade något efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade på minskade med 22 % första året och året därpå med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största källorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist på samordning, organisatoriska begränsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handläggare är ett yrke där hot och våld förekommer, inte bara under inspektioner utan även i sociala medier.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Detta arbete undersöker hur föränderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration från den japanska föreställningen om rummet som en föränderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som ständigt förändras och byter skepnad i människans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke när jag påbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för föränderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för föränderlighet kan genom att deras identitet och karaktär skiftar och förändras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats där skilda synsätt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som föränderliga, med fysisk modell som skissverktyg.