Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen.Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering.De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på huruvida mina undersökningsgrupper är medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag på tre frågor kring fördomar på två skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg där nästan 100 % av eleverna har annat modersmål än den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg där i princip alla elever har svenska som modersmål.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod.

Bakgrund och problem: Ett filmprojekt utgörs av ett komplext nätverk av aktörer och ekonomistyrning tjänar som ett centralt verktyg för att samordna och styra des-sa. Den forskning som finns inom området för ekonomistyrning i filmprojekt är i princip uteslutande inriktad på den amerikanska filmindustrin. Därmed finns ett em-piriskt tomrum gällande ekonomistyrning i svenska filmprojekt, vilket denna studie riktar sig mot. Studien utgår från följande frågeställning:? Hur används ekonomistyrning i svenska filmprojekt?Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ekonomistyrning används i svensk filmproduktion.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan.

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten.En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009.En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år.

Det största miljöproblemet i världen idag är de omskrivna klimatförändringarna. Boskapssektorn bidrar till mer utsläpp av växthusgaser än transportssektorn. En ko släpper ut ungefär 100 kilo metan per år som är en tjugo gånger starkare växthusgas än koldioxid. Detta innebär ungefär lika mycket som en bil som går tusen mil på ett år släpper ut. I Sverige äter vi i genomsnitt 80 kilo kött per person och år.

Syftet med studien var dels att undersöka närmare vem det är som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som är under 15 år respektive för dem som är över 18 år. För att göra detta användes följande frågeställningar: Vilka är åldrarna på flickorna som LINNA mottagningen hjälper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrån) och vilken problematik har de? och På vilket sätt uppfattar personalen på LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjänsten? Studien som kartlagts består av en kvantitativ del som utgörs av ärendestatistik från LINNA mottagningen. Utifrån den gjordes även tre fallstudier utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Traditionsprincipen, det vill säga ett krav på besittningsförändring för uppnående av borgenärsskydd, har länge varit en central del av svensk sakrätt. Denna princip har under lång tid varit flitigt diskuterad, både försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet på tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin ställning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lämnas genom en utredning senare i år finns tecken på att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag är nämligen att lägga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersättas med avtalsprincipen vid köp av lösöre även i kommersiella relationer.Huruvida det är önskvärt att traditionsprincipen avskaffas på detta område eller inte är en fråga som diskuterats i sådan utsträckning att någon ytterligare ingående diskussion på området knappast är av intresse.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass.