Denna uppsats har utförts som ett kandidatarbete vid Textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan i Borås. Arbetets uppdrag gavs av Svenska Sjöräddnings-sällskapets innovations- avdelning i Göteborg och syftade till att försöka utveckla ett sjöräddningsrep med mindre motstånd i vatten, och därigenom underlätta och minimera energiåtgång vid sjöräddning. Idag används bland annat kastlinor med en mindre diamter för att hjälpa människor över bord men även rep med grövre diameter och tvärsnitt används som till exempel bogser-trossar för att hjälpa båtar i nöd. Repen ser olika ut gällande repkonstruktion, utvecklingsarbetet ämnade att kombinera dessa två sorters rep till ett nytt ?universalrep? för sjöräddning med ett mindre motstånd i vatten.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta Fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa. Polyelektrolytkomplex tillverkas genom att kombinera anjoniska och katjoniska polymerer.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta Fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa.

Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

Dagens byggbransch präglas till stor del av den utveckling som syftar till att minska användandet av miljöfarliga material till förmån för miljövänligare alternativ. Trä är ett starkt konstruktionsmaterial med låg egenvikt. Genom att använda limträ har möjligheter till större spännvidder och kraftfullare konstruktioner uppnåtts. För att ytterligare öka möjligheterna för trä som konstruktionsmaterial har förstärkning blivit ett viktigt forskningsområde. Tester med bland annat glasfiber som förstärkningsmaterial har visat goda resultat.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostFibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om Fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag.

The aim of this study was to investigate if the botanical composition of haylage affects pH, dry matter content and microbial composition of the faeces in horse and pig and ileal environment in pigs. Two separate studies were conducted where pigs and horses were fed two diets containing haylages with different botanical composition. The first haylage was from a tilled land dominated by timothy and meadow fescue and the other haylage came from a meadowland with a large inclusion of dandelion, 25 % and common couch. The dry matter content (70.8 % and 73.0 % respectively) and the pH-value (5.7) were similar in both feeds. The first study was made as a three-periods switch-back study with 7 Standardbred horses. In the first and the third period, 7 and 9 days long respectively, the diet consisted of the haylage from the tilled land, oats, sugar beet pulp, soy bean oil meal, lucerne pellets and brewers yeast.

Today, our cows experience a harder pressure to achieve higher milk yield. To manage this challenge the animal needs first class feeding and treatment. An important aspect of the feeding is to fulfil the need from the cows of especially fiber; and fiber with a sufficient proportion of long particles. Both too much and too little fiber is bad for the wellbeing of the cow, and she might get diseases like acidosis. Many models for feed management have been developed to secure that the animal gets enough of e.g. fiber with a sufficient proportion of long particles.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om prestationshöjande fodertillskott till häst har den angivna effekten samt belysa vilken funktion i kroppen på hästen de kan tänkas påverka. Studien är främst begränsad till ämnena bipollen, kreatin, L-karnitin, solhatt (Echinacea spp.) och fjärilsranka (Schizandra chinensis). Dessa ämnen är några av dem som finns med på Svensk trav- och galoppsports karenstidslista. Studien belyser dessutom andra ämnen som finns i fodertillskott, som järn, tiamin, koppar, riboflavin, niacin samt L-glutamin. För de flesta ämnena var resultaten från de försök som gjorts tveksamma.

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, Fibrer samt hade ett högre energiintag.

I LKAB?s gruvor utgörs bergförstärkningen av bergbultning och betongsprutning. Sprutbetongen är armerad med stålFibrer. Eftersom den är magnetisk kan inte magnetseparatorena i verket separera den från malmen. Detta orsakar stora problem senare i förädlingskedjan.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, Fibrer samt hade ett högre energiintag.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Man tillverkar kraftliner som är det släta ytskiktet i wellpapp. Massa tillverkas i massabruket och när den kommer till pappersbruket mals den innan den går till pappersmaskinerna. Syftet med malningen är att förbättra egenskaperna hos massan för att kunna tillverka ett starkt papper. Malningen är en mycket viktig och energikrävande process.