Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om prestationshöjande fodertillskott till häst har den angivna effekten samt belysa vilken funktion i kroppen på hästen de kan tänkas påverka. Studien är främst begränsad till ämnena bipollen, kreatin, L-karnitin, solhatt (Echinacea spp.) och fjärilsranka (Schizandra chinensis). Dessa ämnen är några av dem som finns med på Svensk trav- och galoppsports karenstidslista. Studien belyser dessutom andra ämnen som finns i fodertillskott, som järn, tiamin, koppar, riboflavin, niacin samt L-glutamin. För de flesta ämnena var resultaten från de försök som gjorts tveksamma.

Vallfoder är en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovfoder är av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestäms av hennes behov av näring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begränsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende Fibersmältbarhet och energiinnehåll. Syftet med detta examensarbete var att studera om Fibersmältbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingående i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre påföljande veckor från provrutor i Röbäcksdalen, Västerbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgång/knoppning, veckan för axgång/knoppning samt veckan efter axgång/knoppning under sommaren 2009.

With growing economies and better living standards in many parts of the world today, there is a need of expanding the capacity of generating electricity. The alternatives for renewable energy technologies are not fully developed and have still some problems to conquer.The company Minesto has developed a technology that is called Deep Green. It is designed to gain electricity from tidal currents. Deep Green works in a similar way as a kite that is attached to the seafloor with a moving wire. It contains of a wing that moves due to the water current.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

BakgrundMed rätt typ av kost kan man förebygga ett flertal sjukdomar, så som vissa cancertyper, kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och högt kolesterol. Samtidigt visar studier att få människor äter tillräckligt med fisk, Fiber, frukt och grönsaker som kan förebygga ohälsa. Skiftarbete är en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom, övervikt och sömnbrist. Därför är det extra viktigt för skiftarbetande med en hälsosam kost. Med hjälp av en måltidsplanering kan problematiken kring ohälsosamma matvanor förändras tilldet bättre.

För beräkning av foderstater till mjölkkor används idag det så kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersättas av ett nordiskt fodervärderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen är till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje fodermedel ett konstant energi- och proteinvärde men i NorFor-systemet varierar detta efter foderstatens storlek och sammansättning. NorFor tar hänsyn till fler kemiska fraktioner i fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Hemp is an annual energy crop that fits very well in Swedish crop rotations. It is an interesting crop with many benefits, for example its ability to establish a large quantity of biomass in one year. Hemp is easy to grow and out-competes unwanted weeds through its aggressive growth pattern without the need for pesticides. Interest in growing hemp and other energy crops is currently decreasing, apparently because of high grain prices. These high prices give a higher net profit that we believe could partly cover the cost of hemp cultivation, while the hemp in turn would improve the crop rotation and thus repay its debts in the form of increased yields of other crops. The great disadvantage of hemp is the lack of knowledge about spring harvest of the crop.

Ohälsan i världen så som i Sverige är stor (Becker, 2002). Varje år dör flera personer av kostrelaterade sjukdomar så som hjärt- kärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2001). Dåliga matvanor är en av de största påverkbara riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar (WHO, 2003). För att minska ohälsan har Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen finns en punkt som säger att vi bör öka konsumtionen av nyckelhålsmärkta produkter (Livsmedelsverket & Folkhälsoinstitutet, 2005).

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

Allt fler konsumenter väljer att göra ekologiska val, detta på grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull är en av de fibrer som används mest i kläder, trots detta så är bomullsproduktionen väldigt påfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mängder vatten används vid dessa odlingar. Då bomullsodlingar är så pass resurskrävande måste alla klädföretag visa sitt engagemang i denna fråga. Detta kan göras på olika sätt, att välja ekologisk bomull framför konventionell bomull är då ett steg i riktning då den ekologiska bomullen är helt befriad från kemikalier och andra farliga medel.Syftet är att denna rapport ska verka som ett underlag för klädföretag som i dagsläget inte använder sig av ekologisk bomull.

Denna rapport beskriver ett examensarbete där optiska fibrer av plast integrerades i varpled i en väv. Syftet med examensarbetet var att undersöka om det är möjligt att industriellt producera ljusemitterande vävar med optiska fibrer. Arbetet delades upp i olika delar, både teoretiska och praktiska. Den teoretiska delen innebar informationssökning inom olika medier, såsom vetenskapliga artiklar och intervjuer med insatta människor inom de berörda områdena. Den praktiska delen i examensarbetet bestod av flera olika moment.