Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, Fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Bakgrund: En ofördelaktig hälsotrend relaterat till bristande kostvanor sprider sig över världen. Flera studier visar att universitetsstudenter har bättre kostvanor än personer med lägre utbildning. Vana är en stark komponent när det kommer till livsmedelsval. Kostråd ges ut för att främja folkhälsan, men följsamheten och kunskapen kring råden är låg.Syfte: Att undersöka vad studenter väljer för matFett vid matlagning, bakning och smörgåsberedning, samt i vilken omfattning de äter fisk. Vidare undersöka anledningar till dessa val och hur fördelningen ser ut för kvinnor respektive män, samt vilka källor till kostinformation studenterna använder sig av.Metod: En enkätstudie genomfördes vid två campus vid Uppsala Universitet.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg Fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat Fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna.

Den svenska nötköttsproduktionen baseras till ca 80 % på djur av mjölkras. Samtidigt blir detallt vanligare med rasmärkt kött ute i matbutikerna. Frågan är då om det finns några skillnader ikvalitet mellan kött från mjölk- och köttraser? Begreppet köttkvalitet omfattar mångaegenskaper men med fokus främst på köttets mörhet, marmorering, smak och saftighet.Utfodring, skötsel, slaktmognad och hängningstid är några faktorer som påverkar köttetsslutliga kvalitet. Det är dock inte bara miljöfaktorer som har betydelse för köttkvaliteten, detfinns även genetiska skillnader i köttkvalitet inte bara mellan mjölk- och köttraser utan ävenmellan olika köttraser.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

En metod som kan användas för att extrahera opolära narkotika- och läkemedelssubstanser ur matriser med ett högt Fettinnehåll har tagits fram. Metoden är baserad på ett extraktionsprotokoll från Livsmedelsverket (SLV K1-f4-m018.3) som används för analys av bekämpningsmedel i animaliska livsmedel. Metoden har sedan optimerats för forensiska applikationer genom att ändra olika variabler. Två av variablerna som testades var olika typer av extraktionsmedel och mängden tillsatt C18 (oktadekylsilyl)-sorbent. Experimenten visade att acetonitril som extraktionsmedel och en ökad tillsats av C18 eliminerade den största andelen av Fettmolekylerna i matrisen utan att kompromissa med utbytet av den undersökta analyten.

Bakgrund: En ofördelaktig hälsotrend relaterat till bristande kostvanor sprider sig över världen. Flera studier visar att universitetsstudenter har bättre kostvanor än personer med lägre utbildning. Vana är en stark komponent när det kommer till livsmedelsval. Kostråd ges ut för att främja folkhälsan, men följsamheten och kunskapen kring råden är låg.Syfte: Att undersöka vad studenter väljer för matFett vid matlagning, bakning och smörgåsberedning, samt i vilken omfattning de äter fisk. Vidare undersöka anledningar till dessa val och hur fördelningen ser ut för kvinnor respektive män, samt vilka källor till kostinformation studenterna använder sig av.Metod: En enkätstudie genomfördes vid två campus vid Uppsala Universitet.

Inledning: Den svenska allmänheten är idag mycket hälsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hälsomedvetenheten introducerades lightprodukter på livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad Fetthalt jämfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sätt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka än minska konsumenters övervikt. Kritik har även riktats mot lightprodukters innehåll av livsmedelstillsatser.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

Uppsatsen är en statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters som genomfördes i Göteborg på unga kvinnor som befann sig i en högriskgrupp för att utveckla övervikt eller fetma. Barn till överviktiga har en ökad risk för att utveckla övervikt därför är det viktigt att arbeta preventivt då behandlingsresultaten vid fetma ofta är otillräckliga. Det är viktigt att förebygga övervikt och fetma då detta kan resultera i bland annat typ II-diabetes och hjärtkärlsjukdomar samt så ger behandling av fetma och dess följdsjukdomar höga sjukvård- och samhällskostnader. Health Hunters har visat att preventivt arbete mot viktuppgång kan ge resultat. Information kring deltagarna har vi fått via Health Hunters där de fick ge information om sina vanor och genomgå mätningar.

Nära hälften av Sveriges befolkning är idag fet eller överviktig. Att vikten ökar beror på att energiintaget överstiger energiutgifterna vilket leder till att kroppen lagrar in överskottet som Fett. Orsakerna till detta överskott kan vara många men felaktiga kostvanor och fysisk inaktivitet är stora problem. Kopplat till den stora utbredningen av fetma och övervikt pågår en ständig utveckling av fetmabehandlingar samtidigt som industrin för viktminskningsprodukter blomstrar. En metod som används i viktminskningssyfte är lågkaloridieter och dessa finns i två olika varianter, very low calorie diet (VLCD) och low calorie diet (LCD).

Dagens växande antal gymanläggningar med stort utbud av träning och kroppsvård torde vara en indikation på ett ökat intresse för friskvård och hälsa. Denna utveckling sker i ett samhälle där en individs utseende kopplas till andra egenskaper så till vida att en vacker människa anses som en lyckad människa. Gymmet är en arena som erbjuder möjligheter att främja inte bara hälsa utan även utseende och prestation.Syftet med detta arbete var att undersöka vad erfarna gymbesökare har för målsättning med sin träning. Vidare var det intressant att se om det påverkar det dagliga livet, då med fokus på kosthållning och fritidsaktiviteter och såväl genus- som åldersperspektiv.En enkätundersökning genomfördes på den aktuella arenan med totalt 146 deltagare mellan 18 och 75 år. Resultaten visade att den vanligaste målsättningen med gymträningen är förbättrad hälsa, följt av förbättrat utseende.

BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna.