Syftet är att beskriva och analysera förskollärarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) påverkar barnets kommunikativa förmåga och hur detta påverkar barngruppen. Detta är en kvalitativ studie utifrån en Fenomenologisk teori där halvstrukturerade intervjuer samt en observation har använts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollärare via mejlkontakt. Det genomfördes även en observation på en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förståelse för att alla är olika.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en Fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förändra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en Fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en Fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en Fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en Fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Distriktssköterskan har en unik roll inom hälso- och sjukvården för att främja hälsa hos de äldre. Det är viktigt att hjälpa denna alltmer växande befolkningsgrupp med att stärka deras välbefinnande och stödja deras hälsoprocesser. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att stärka den äldre patientens välbefinnande i det hälsofrämjande arbetet på vårdcentral.Åtta distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ studie med Fenomenologisk ansats är utförd där datamaterialet analyserats enligt kvalitativ innebördsanalys.I resultatet framkom sex teman; rollen i att stärka välbefinnande, öppet och följsamt förhållningssätt i mötet med den äldre, skapa en tillitsfull relation, förståelse för den äldres behov, stimulans och tillfredsställelse i att stärka välbefinnande hos den äldre samt helhetsperspektiv i att stärka välbefinnande hos den äldre.Distriktssköterskan innehar en nyckelroll på vårdcentralen i det hälsofrämjande arbetet där den stödjande rollen är av största vikt för att stärka den äldres välbefinnande. Arbetet ger hög tillfredsställelse och glädje.

Denna studie fokuserar på samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lärande för hållbar utveckling, kulturbegrepp, lärande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i årskurserna 4-6 vid två olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tänker sig framtiden om 30 år.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med Fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en Fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en Fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en Fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra.

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande Fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.