Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i Fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte. Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv.

Syfte: Ett övergripande syfte med studien är att utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats beskriva, tolka och förstå de kommunikativa handlingar en flicka med autism ger uttryck för inom ramen för en specifik lärandekontext inom förskolan. Ett annat syfte med studien är att diskutera förutsättningar för förskolepersonalens kommunikativa handlingsberedskap i mötet med barn med autism.Teori: I denna studie har en livsvärldsfenomenologisk och hermeneutisk ansats valts, då syftet är att undersöka och försöka förstå en människas upplevelse av sin verklighet. Horisontbegreppet är centralt i studien och innefattar här en individs möjlighetshorisont och dennes handlingshorisont. Möjlighetshorisonten för en individ är vad som är möjligt för en person i en specifik situation. När sedan möjlighetshorisonten identifierats går man vidare i handling och på så sätt utvidgas individens handlingshorisont. Metod: Fenomenologin som metod försöker både utgå från och göra rättvisa åt människors konkreta erfarenheter, medan hermeneutiken tolkar och skapar förståelse mellan det subjektiva och objektiva i studien.

Med rötter i hermeneutiken och Fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förståelse för såväl klasslärares som speciallärares hinder och möjligheter att på gruppnivå utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en särskild inriktning mot elever i behov av särskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom Fenomenologin uppmanas forskaren att ?gå tillbaka till sakerna själva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgår från att den livsvärld vi deltar i är för-givet-tagen och att vi sällan reflekterar över den och är omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Syfte: Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergången mellan de två verksamheterna, när det gäller samverkan kring de barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Forskningsfokus ligger på de formella och informella möten som sker inför skolstarten. Frågeställningarna som studien utgår från är:? Hur upplever förskollärarna från förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergången mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollärarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av särskilt stöd i nuläget?? Finns det något förskollärarna från förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förändra i samverkan, i så fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgår från Fenomenologin där förskollärarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergången mellan förskola respektive skola fungerar, när det gäller samverkan kring barn som anses vara i behov av särskilt stöd, studeras.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning, där self-report används som teknik för att göra undersökningen. Self-report består i en öppen fråga, som kompletteras med studiens tre frågeställningar som utgångspunkt.

Med rötter i hermeneutiken och Fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?Fenomenologin?.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?Fenomenologin?.

Syfte: Att fördjupa förståelsen kring tre ungdomar som har medfödd dövblindhet och deras livsvärldar, med fokus på hur pedagogerna skapar möjlighet för ungdomarna att visa, kommunicera, förstå och ta del av känslor. Hur kan känslor visa sig hos ungdomarna i undersökningsgruppen? Hur bemöter och bekräftar pedagogerna de känslor som visar sig? Hur möjliggör pedagogerna för ungdomarna att kommunicera känslor? Hur kan ungdomarnas horisont vidgas när det gäller förmågan att visa, kommunicera, förstå och ta del av känslor?Teori: Undersökningen utgår från livsvärldsFenomenologin, där Merleau-Pontys beskrivning av livsvärlden blir central. Merleau-Ponty beskriver hur den levda kroppen som är social från födseln sammanflätas med själen och bildar människans livsvärld (Bengtsson 2005). Känslor beskrivs inom Fenomenologin som kroppens levda sensationer och man skiljer inte på affekter och känslor på det sätt som görs inom psykologin.

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten på den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger Nivå:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter Ljunggård och Emil Ring. Handledare:Jonas Kågström. Datum:2011 ? Maj.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.