Tidigare forskning har visat på ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna på och varför är det så? Hur kan dessa värderingar förstås utifrån en samhällelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgå från fokusområden för att få en öppen ansats till det behandlade ämnet. För att erhålla den förståelse som eftersträvats har en kvalitativ ansats valts där empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sätter ett högt värde på att känna betydelsefullhet och att få ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsättas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör läggas på att få en givande flexibilitet för såväl arbetstagare som arbetsgivare och på att det finns en tydlighet i krav och förväntningar..

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd påPlönninge naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. detviktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är.Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämndagrupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En avförgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt intenog kan betonas.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

The aim of this master thesis is to study how teachers in adult education view the phenomenon of information seeking in education. We have interviewed adult education teachers, and the method used when working with the data was phenomenography. We found three categories in our material: 1. Information seeking is the student?s responsibility; 2.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad..

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted.

Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan elevers grundläggande taluppfattning, vad gäller enkla subtraktionsoperationer och senare uppnådda matematikframgångar och att dessutom undersöka hur åtta elever erfar sitt arbete med subtraktionsoperationer, vilka strategier de använder sig av och hur deras inre mentala tallinje ser ut. Teori: Studien har en Fenomenografisk ansats med en utvidgad kvantitativ teoriram. Inom fenomenografin beskriver man lärande utifrån termen erfarande och menar då att elever har förmåga att urskilja och erfara olika aspekter i omvärlden på olika sätt (Marton, Dalgren, Svensson, Säljö; 1999). I studien är begrepp och procedurer inom subtraktion de fenomen som studeras. Begrepp som tidigare lärts in har en viktig roll när nya begrepp erfars.

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation. Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter på lärandesituationen ? handledarfunktionen i lärandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen ? motivationen i lärandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.