Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten.Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett Fenomenografiskt perspektiv.Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet? .

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - Fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - Fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den Fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.