Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om Fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkäter, observation, samtal.

Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om Fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkäter, observation, samtal.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett Fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt ämne under historiens gång. Från börjananvändes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hände sedan,varför blev matematiken så fokuserad på algoritmer och tal? Många gånger upplevs det somelever inte ser sitt eget lärande, de reflekterar inte över det de lär i skolan. Det viktigaste föreleverna är att räkna så många sidor i boken som möjligt och räknandet blir en tävling dememellan.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med Fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor.Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lärande då Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlärning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som påverkar lärandets inriktning. Lärares erfarenheter av utbildning är inte lika väl belysta. Lärare och utbildningsledning påverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och därmed studiesituationen.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en Fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.