SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Denna studie behandlar fastighetsmäklarbranschen och vilka marknadsföringsstrategier som används inom branschen. Mäklarbranschen är en tjänstebransch och därmed blev teori berörande tjänstemarknadsföring samt kommunikation aktuellt i denna studie. Tjänstemarknadsföringsteori lyfter fram problematiken med att marknadsföra tjänster då de är abstrakta och det råder ett samspel mellan tjänsteutförare och kund. På grund av problematiken kring tjänstemarknadsföring och då det inte finns liknande studier inom mäklarbranschen kring vilka marknadsföringsstrategier som brukas, formulerades följande problemställning:Vilka marknadsföringsstrategier använder fastighetsmäklare för att nå ut till den som avser att sälja eller köpa bostad?Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som fastighetsmäklare använder i syfte att nå ut till de kunder som vill ha hjälp att köpa eller sälja bostad.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som används på förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om användandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollärares tankar kring begreppet bedömning då vi själva ville ha en ökad förståelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade på ett kvalitativt arbetssätt. För att samla in resultat till vår studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollärare.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp. Fokus låg på elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrån Vernerssons (2007) fyra områden. Dessa är läraren och undervisningen, social gemenskap, självuppfattning och självförtroende samt skolans ansvar och organisering. Därmed blev det också intressant att undersöka ifall eleverna kunde sägas vara inkluderade utifrån dessa fyra områden.Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98.