Sök:

Sökresultat:

35 Uppsatser om Fem mils radie - Sida 2 av 3

Effects-based operations : genomslagskraften hos nya försvarskoncept

Sveriges försvarsmakt skall verka som en dämpande kraft i nära samarbete med andraeuropeiska länder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle inträffa efter 2008 inom en radie på 6000 km från Bryssel kommer svenskaförband att använda nya metoder för krigföring vilka är under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations påverkan på den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör påverka svensk doktrin.En kvalitativ innehållsanalys har valts för att uppnå syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att få enbred bild av EBO och dess påverkan på DGO.Uppsatsens resultat pekar på att doktrinarbetet står under stark påverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten ständigt måste förhålla sig till detta på ett formaliserat sätt.Resultatet visar också att DGO innehåller stora drag av ett effekttänkande men attbegreppsapparaten inte är samstämmig med EBO.De viktigaste förändringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehålla några av de delarsom konsituerar EBO på ett tydligare sätt. Tankesättet kring effektänkandet finnsnärvarande men det är terminilogin kring EBO som saknas..

Korrelering mellan optiskt och akustiskt avbildade objekt på havsbotten

Examensarbetet har gått ut på att undersöka om det är möjligt att jämföra foto- grafier på havsbotten tagna med en kamera monterad på SAAB Dynamics farkost AUV-62, här kallad Sapphires, med SONAR-bilder tagna från samma farkost men vid ett annat tillfälle. Föremål avbildade med kamera och sidriktade SONAR:er delar i normalfallet inte visuellt utseende och är därför svåra att jämföra. Meto- den som valts för att jämföra kamera- och SONAR-bilderna grundar sig av denna anledning inte på föremåls individuella utseede utan på mönster skapade av flera föremål. Föremål i bilderna identifieras som objekt, vilka beskrivs med en posi- tion i long. lat.

FE-modell för rörbockning

Detta examensarbete är utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primärt för simulering av små bockningsradier Syftet med modellen är att kunna studera restspänningar, töjningar, ovalisering, återfjädring och förändringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förståelse för vad som sker med ett rör då det bockas. Modellen ska även fungera som ett verktyg för att kunna svara på kundförfrågningar, gällande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen är utvecklad för dragbockning i kallt tillstånd, vilket är den bockningsmetod som används inom Sandvik AB för små bockningsradier.

Kylning av valsar vid spårvalsning

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle.

Karosser av kolfiberarmerad epoxi : En undersökning av förutsättningarna för en etablering inom personbilsbranschen

Frågeställningen som besvarats är huruvida kolfiberarmerad epoxi är ett lämpligt material att använda i karosser. Tekniska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga aspekter har behandlats. Arbetet grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på empiriskt material från tre studiebesök med intervjuer hos företag inom kompositbranschen.Kolfiberarmerad epoxi har en rad fördelar:- Komponenterna kan göras stora; en kompositdetalj kan ersätta flera av metall.- Mindre känsligt mot stötar än stål och får inte bucklor.- Korrosionsbeständigheten är mycket hög.- Relativt låg investeringskostnad för tillverkning av kolfiberkomponenter.- Tål utmattning bättre än någon känd struktur av metall.- Mycket lång livslängdMen det finns även nackdelar:- Mycket hög materialkostnad.- CAD-verktyg för att kunna designa kompositkonstruktioner, beräkna hållfasthet och simulera krocktester behöver utvecklas.- Produktionshastigheten är i regel låg till följd av tidskrävande tillverkningsprocesser där härdning av epoxi är ett av momenten.- Tillverkning av kolfiberarmerad epoxi präglas i regel av en låg grad av automatisering där flera moment måste göras för hand.Resultaten blev följande:En kaross i kolfiber skulle kunna göras ca 200 kg lättare än en kaross i stål, med i övrigt bibehållen prestanda. Karossen skulle kunna utformas för mycket hög absorption av energi och därmed förbättrad säkerhet. Den lägre vikten skulle medföra ett reducerat utsläpp av avgaser på ca 11 %, vilket motsvarar en reduktion på 3,3 ton koldioxid beräknat på 20 000 mils körning.

Lokaliseringsfaktorer för resecentra: en GIS-analys av
Solna station

Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nästan 60000 invånare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebär att Solna station är en viktig knutpunkt för många pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltågsstations nuvarande lokalisering med hänsyn till olika planindikatorer samt ger förslag på var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lämpliga med hänsyn till dessa indikatorer. Syftet är att tillgängligheten för de som använder stationen ska bli så bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras är baserade på avstånd i både tid och längd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som används för att analysera tillgängligheten är datorbaserade och ger på så vis möjligheter till att få mer exakta värden än med det traditionella sättet att arbeta med enbart radier för att mäta tillgängligheten till olika målpunkter.

Användargränssnitt för en intern biomarkördatabas

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Värmekonsekvenser vid pölbrand: i gemensam cisterninvallning

Celanese Emulsions har genomfört en riskanalys över en brand i deras tanklager för flytande råvaror. I riskinventeringen sågs ett behov av att fördjupa analysen inom vissa områden för att tydliggöra vilka konsekvenser en pölbrand kan ge. Denna rapport avser att utreda värmekonsekvenserna av en pölbrand i en gemensam cisterninvallning. Området som studeras är en invallning av sju cisterner innehållande olika kemikalier. Sannolikhetsberäkningar för läckage och antändning inom cisternområdet är gjorda utifrån Celanese Emulsions egna beräkningsmodeller.

Fixering av luckor och dörrar i öppet läge

Ztift AB befinner sig i det stadiet att utveckla företagets egen strategi inom branschen för olika lås- och fasthållningsmekanismer. Strategin går ut på att kunna erbjuda en eller flera produkter inom fyra olika områden som fasthåller en dörr eller lucka i öppet läge. Dessa områden är fritidsbåtmarknaden, privata hem, industri/maskinbyggnad och offentlig miljö. Denna rapport behandlar produktutvecklingsprocessen av just en lösning på hur en dörr eller lucka kan hållas fast i öppet läge i den industriella miljön. Tanke med detta är att minimera risken för skada vid arbetsplatsen då dörrar och luckor i användning kan stängas av sig själva eller yttre inverkan och därmed bli en potentiell fara för användaren.Framtagningen av lösningen sker med hjälp av olika teoretiska verktyg som tillämpas till denna produktutvecklingsprocess.

Sopsortering mellan fartyg och Kalmar Hamn : En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Omgivande markslags påverkan på förekomst av bibagge Apalus bimaculatus i sand- och grustäkter i Västra Götalands län

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken i Norsjö kommun:
förutsättningar

Vägtrafiken ger upphov till stor omgivningspåverkan, både för människor och omgivande miljö. Vägtrafiken ger påverkan både globalt i form av klimatpåverkan och lokalt/regionalt på grund av bland annat dess hälso- och miljöeffekter. Samhället har uppställt mål som skall reglera vägtrafikens skadliga omgivningspåverkan. För att uppnå målen måste åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder som syftar till att minska vägtrafikens omgivningspåverkan är att minska transportbehovet, att satsa på mer miljöanpassad teknik samt att välja transportsystem som är resurssnåla, energi- och utrymmeseffektiva, mer miljöanpassade samt trafiksäkra.

Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister : en studie åt Holmen Skog AB

Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år 2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper.

Åkermarkspriser i Östergötland : värdepåverkande faktorer

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag. Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->