
Sökresultat:
339 Uppsatser om Felaktig myndighetsutövning - Sida 19 av 23
Marknadsföringsteorier i smÄ företag : ? ett vinnande koncept?
Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i smÄ företag Àr att smÄ företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta Àr en felaktig bild av smÄ företag vars storlek skapar speciella förhÄllanden. Syftet med denna uppsats Àr att belysa förutsÀttningarna för marknadsföring i smÄ företag.Metod: Det vetenskapliga förhÄllningssÀttet i denna uppsats Àr av hermeneutisk karaktÀr.Eftersom vi studerat marknadsföring pÄ universitets- och högskolenivÄ har vi redan med oss en hel del kunskap och Äsikter i Àmnet. Vi kommer Àven att pÄverkas under resans gÄng av det material vi samlar in.
AngelÀgna omvÄrdnadsaspekter för att skapa kÀnsla av trygghet och sÀkerhet för patienten i samband med EKG registrering.
En viktig del i sjuksköterskans arbete Àr patient bemötandet. Patienten befinner sig i ett utsatt lÀge som i vissa fall Àr helt frÀmmande för patienten. Ett förtroende till att omvÄrdnaden Àr sÀker och trygg mÄste kunna byggas upp. Patientens medverkan ger oftast en positiv utveckling av tillfrisknad och kÀnns hÀr viktig för patientens vÀrdighet, integritet och sjÀlvbestÀmmande.En av sjuksköterskans mÄnga uppgifter Àr att registrera en patients hjÀrtfrekvens via ett elektrokardiogram (EKG) pÄ ordination i diagnostiskt syfte. En oro hos patienten, illabefinnande eller en nedsatt förmÄga att medverka i EKG registrering kan pÄverka kvaliteten pÄ ett EKG och krÀver ett professionellt bemötande av sjuksköterskan.
Allvarligt fel i yrkesutövningen : En studie av begreppets innebörd i LOU
Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsomrÄdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska anvÀndas pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt, att leverantörerna som lÀmnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera pÄ lika villkor samt att hÀnsyn ska tas till de grundlÀggande principerna i EU-rÀtten. BestÀllarens intresse i upphandlingar Àr att erhÄlla upphandlingsföremÄlet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse Àr att konkurrera pÄ lika villkor och vinna upphandlingar.För att försÀkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan bestÀllarna, med hjÀlp av den fakultativa regeln i 10 kap.
Vad sjukvÄrden kan göra för att förhindra lÀkemedelsfel och lÀkemedelsrelaterade skador hos barn
BakgrundCirka en fjÀrdedel av alla vÄrdskador Àr lÀkemedelsrelaterade. LÀkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till lÀkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn Àr kÀnsligare och mer utsatta för brister och fel i lÀkemedelshanteringen Àn vuxna. LÀkemedelsdoserna till barn mÄste alltid vara individuella och rÀknas fram specifikt för varje barn. LÀkemedelskinetiken hos barn skiljer sig frÄn vuxnas.
Ansvaret för noterade bolags redovisning
Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Ăppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.
FörÀldrasamarbete i förskolan
Syftet med en integrerad projekteringsprocess Àr att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, Àven kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara tvÄ mycket effektiva verktyg som tillÄter att information bÄde kan tas fram, i form av energianalyser, men Àven kommuniceras digitalt med hjÀlp av sÄ kallade IFC-exporter.
DÄ projektörer fÄr möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebÀr att information kan tillföras bÄde tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jÀmföra dessa med avseende pÄ energianvÀndning. Analyser frÄn denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan anvÀndas för att utforska olika utformningsalternativ och dÀrmed finna optimeringsmöjligheter med avseende pÄ energi och inomhusmiljö.
PenningtvÀtt ? Revisorns agerande & Finanspolisens förvÀntningar
En del brott genererar stora vinster och sÀrskilt höga summor drar till sig mer uppmÀrksamhet. Det blir dÀrför nödvÀndigt att förvandla pengar frÄn kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och dÀrmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. TvÀttning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens Ärsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmÀlda rapporter om misstÀnkt penningtvÀtt. Revisionsbranschen har hÀr en betydelsefull roll för att förhindra penningtvÀtt, dÄ de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstÄr dÀrmed oklarheter angÄende revisorers handlingar vid misstanke om penningtvÀtt och vad Finanspolisen har för förvÀntningar pÄ revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhÄller sig till anmÀlningsplikten och Finanspolisens förvÀntningar pÄ revisorn.
Barntriage : sjuksköterskors upplevelser
SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning Àr i samband med skada, dÄ de har feber, andningspÄverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. PÄ ett flertal sjukhus anvÀnds inte nÄgon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet dÄ bedöms utifrÄn liknande riktlinjer. Triagering anvÀnds för att snabbt identifiera den patient som Àr svÄrast sjuk och dÀrmed Àven i behov av snabbast vÄrd och behandling.
Svensk kod för bolagsstyrning : Hur pÄverkas revisorernas förtroende?
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.
Veckotidningar : En kvalitativ studie om hur socioekonomisk bakgrund pÄerkar konsumtion av veckotidnigar
Uppsatsens syfte Àr att genom Ätta semistrukturerade intervjuer försöka förstÄ hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende pÄ deras socioekonomiska bakgrund. UtifrÄn studiens syfte anses det vid genomförandet att det Àr av relevans att Àven studera respondenternas generella lÀsvanor. En stor lÀsvana förutsÀtts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gÀllande korrelationen mellan lÀsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att bÄde personer med lÄg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende pÄ vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.
Bedömning i den svenska gymnasieskolan : en undersökning kring hur vÀl en holistisk bedömningsmetod kan motsvara kriteriebedömningen i den nya lÀroplanen (Gy11),för att dÀrigenom se vilka konstrukt som bÀst överensstÀmmer med respektivelÀrares slutgiltiga
SamhÀllet och skolan följer varandra, de utvecklas hela tiden Ät olika hÄll med olika pedagogik i grunden och olika politiker som styr. DÀremot, det som följer med hela tiden, oavsett förÀndringar, och trots alla olika betygssystem, Àr att eleverna ska bedömas av sina lÀrare.  Bedömning och betygsÀttning Àr en viktig del i lÀrarens arbete och vikten av att det görs rÀtt och rÀttvist Àr i hög grad viktigt dÄ det ocksÄ kan sÀtta elevernas framtid pÄ spel. Eleverna ska senare, efter grundskola och gymnasium, kunna söka sig vidare pÄ sina betyg till högskola eller universitet. Det Àr viktigt att eleverna har fÄtt rÀtt betyg, varken för höga eller för lÄga.
Inflammatoriska biomarkörer i ledvÀtska och serum hos hÀstar undersökta med Lameness Locator?
Osteoartrit (OA) Àr ett mycket vanligt problem hos hÀstar och har i mÄnga fall sitt ursprung frÄn felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingÄende delar. Resultatet Àr bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels pÄ den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjÀlpmedel.
I denna studie har tvÄ inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mÀtts i ledvÀtska och serum med hjÀlp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen Àr att dessa Àr förhöjda i ledvÀtska frÄn leder med konstaterad hÀlta.
Tjugonio ledvÀtskeprov och 11 serumprov frÄn 11 hÀstar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hÀlta analyserades i denna studie.
Faktiskt villfarelse vid rÀttfÀrdigande omstÀndigheter (objektiva ansvarsfrihetsgrunder) : En analys av putativfiguren i svensk straffrÀtt
I denna uppsats behandlas faktisk villfarelse vid rÀttfÀrdigande omstÀndigheter (objektiva ansvarsfrihetsgrunder), sÄ kallade putativsituationer. Konsekvenserna som följer av att den tilltalade har missuppfattat en situation och fÄtt en felaktig verklighetsbild Àr det primÀra i framstÀllningen. Konsekvenserna analyseras ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. TillÀmpningsmetodik och problematik har Àgnats betydande utrymme och utgör kÀrnan i uppsatsen.Uppsatsen inleds med ett renodlat teoriavsnitt dÀr vissa fundamentala delar av den allmÀnna straffrÀtten behandlas i form av brottsbegreppet, rÀttfÀrdigande omstÀndigheter, tÀckningsprincipen samt olika typer av villfarelse. Genom applicering av dessa delar och konstruktionen av dessa rÀttsinstitut skapas möjligheten till putativsituationer vars uppkomst behandlas i det tredje kapitlet.Det tredje kapitlet behandlar olika typer av villfarelse vid rÀttfÀrdigande omstÀndigheter, inledningsvis straffrÀttsvillfarelse i BrB 24:9 och dÀrefter faktiskt villfarelse.
?Vi resonerar aldrig kring anhöriga? : En studie av hur ansvariga utgivare pÄ Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstÀnkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brotts
Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hÄrdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare pÄ Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och stÀllföretrÀdande ansvarig utgivare pÄ Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgÄngspunkt i hur de bÄda medierna valde att rapportera om den sÄ kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 Ärs fÀngelse för ett flertal vÄldtÀkter och mordförsök. Vidare har vi stÀllt allmÀnna frÄgor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gÀller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar pÄ att medierna presenterar.I vÄr uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt. Vi har Àven anvÀnt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.VÄr undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje dÀr man med hÀnsyn till brottslingars anhöriga i ytterst fÄ fall vÀljer att gÄ ut med namn pÄ brottslingar och brottsmisstÀnkta.
Gruppkonflikter i skolan : en kvalitativ studie av hur högstadielÀrare ser pÄ och hanterar gruppkonflikter
Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.