Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrågeställningarFrågeställningarna var: Hur används feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback används?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

My aim in this case study has been to create a method for creature design to test this method in a production and evaluate the results. To achieve this I studied and analyzed the methods of three concept artists and illustrators named James Gurney, Neville Page and Iain McCaig. From the analysis of these artist´s methods, combined with my own personal experience, a new method was formed. To test this method a creature was designed based on directives given by a game design group in the process of creating a table top role playing game in a fictitious world. These directives where given for the creature´s role and its living conditions.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

The aim of the study was to investigate how Parkinson?sdisease affects the individual?s ability to give feedback in face to faceinteraction with a significant other and how this affects the conversationalinteraction. The study applied a qualitative approach, using ConversationAnalysis and Activity based communication analysis with altogether fourdyads. The results showed that Parkinson?s disease may have an effect onthe ability to give feedback, shown in an atypical pattern of feedbackpreventing the fulfillment of individual goals in the interaction.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden.

The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student?s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?Härligt!? och ?Snyggt!?.

My aim in this case study has been to create a method for creature design to test this method in a production and evaluate the results. To achieve this I studied and analyzed the methods of three concept artists and illustrators named James Gurney, Neville Page and Iain McCaig. From the analysis of these artist´s methods, combined with my own personal experience, a new method was formed. To test this method a creature was designed based on directives given by a game design group in the process of creating a table top role playing game in a fictitious world. These directives where given for the creature´s role and its living conditions.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.