Syftet med studien Àr att undersöka lastbilschaufförers syn pÄ mat och mÄltider. Vad de vÀrderar i val av mat och mÄltidssituation och vad som pÄverkar hur mÄltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och mÄltidsvanor pÄverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte Àr att belysa arbetsledningens och fackets syn pÄ och arbete med mat- och mÄltidsfrÄgor.Studien Àr kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig pÄ ett Äkeri i nordöstra SkÄne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanstÀllda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmÄgan upp att hitta pÄ sina körturer, och Àven strategier för att hantera och motverka stress pÄ.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, frÄn vÄr sida, saknad av djupare utbildning kring betygsÀttning och bedömning inom lÀrarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men ocksÄ ett intresse för tillvÀgagÄngssÀttet vid bedömningen i ett Àmne som inte enbart innefattar katederundervisning utan ocksÄ undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund vÀxte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap gÄr tillvÀga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig pÄ fem intervjuer med fem lÀrare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.

Syfte: Syftet med vÄr forskning Àr att söka förstÄelse för hur fristÄende mikroföretag överlever pÄen konkurrensutsatt och snabbt vÀxande bostadsmarknad.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form av enkÀter. Totalt samlades 95 enkÀterin, vars svar analyserades med hjÀlp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den frÀmsta drivkraften hosmikroföretagarna Àr friheten och möjligheten att sÀtta egna villkor/bestÀmma sjÀlv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, FastighetsbyrÄn, och mikroföretagens frÀmsta konkurrensmedel ansÄg de sjÀlva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. GÀllande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgÄng.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstÄ deras situation mer pÄ djupet. Vidareforskning skulle Àven kunna beakta andra branscher Àn fastighetsmÀklarbranschen.Uppsatsens bidrag: Till Àmnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstÄ varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förstÄelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier pÄ en konkurrensutsatt marknad..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Uppsatsen behandlar vÄrdföretaget Carema Cares tvÄ bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget Är 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för pÄ bloggarna utifrÄn kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier..

Aphasia is a linguistic impairment which affects communication and may have an impact on a person?s narrative ability. The purpose of the present study was to analyse the narrative ability in aphasia by narrative interviews with people with aphasia and their partners. The interviews were scrutinised for strategies used in joint narration involving couples where one of the spouses has aphasia. The definition of strategies was methods to cope with communicative difficulties often due to aphasia.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

24-timmarsmyndigheten innebÀr att tillgÄngen till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbÀttras. Förutom myndigheter Àr Àven kommuner och landsting Àr viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett sjÀlvstÀndigt ansvar för att utveckla sÄvÀl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjÀnster. Problemet med den kommunala organisationen Àr att den bestÄr av flera förvaltningar som fungerar som smÄ företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krÀvs att förvaltningarna drar Ät samma hÄll och har en gemensam vision för arbetet.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

KlimatförĂ€ndringar och stigande priser pĂ„ elmarknaden har gjort att lĂ„genergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ nĂ€r nya fastigheter upprĂ€ttas. År 2014 stĂ„r byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvĂ€ndningen. Ett plusenergihus Ă€r en typ av lĂ„genergihus som producerar mer energi Ă€n vad byggnaden krĂ€ver. Fördelen med plusenergihus Ă€r att driftkostnaden Ă€r lĂ„g. För att uppnĂ„ lĂ„g driftkostnad mĂ„ste fastigheten vara utrustad med ett tĂ€tt klimatskal med ett lĂ„gt vĂ€rmeutslĂ€ppstal.

Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children?s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices.