Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jÀmföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat pÄ. Denteoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄn utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldÀr begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har bÄde varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrÄn hur de beskrev sinutbildning, lÀrare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska lÀget,anvÀndandet av medium och slogan.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollÀrarna beskriver barn som avviker frÄn normen, samt om förskollÀrare har nÄgra metoder eller strategier, nÀr de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks Àven om förskollÀrarna har tillgÄng till nÄgot stöd och hjÀlp nÀr de har barn i verksamheten, som avviker frÄn normen. Studien bygger pÄ semistrukturerade frÄgor, som genomförs med hjÀlp av Ätta utbildade förskollÀrare pÄ tre olika mindre orter i södra och vÀstra Sverige. För att fÄ substans i arbetet, anvÀnds Àven litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig pÄ flera olika sÀtt.

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Syfte med denna studie Àr att belysa olika strategier som pedagoger ser som anvÀndbara i en integrerad inlÀrningsmiljö och pedagogernas syn pÄ möjligheter och svÄrigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever pÄ olika nivÄer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgÄngpunkt. Detta innebÀr att att tolka och skapa en djupare förstÄelse.  Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger pÄ fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvÀnda form anvÀnts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgÄng, pedagogerna har svÄrigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rÀdda Àr utgÄngpunkten.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra mÄnaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de mÀnniskor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra mÄnader. Det har ocksÄ studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nÄ ut med sin propaganda?Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gÄ in djupare pÄ vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Inre tal Àr ett sÀtt att tÀnka som innebÀr tÀnkande i form av ord, det vill sÀga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tÀnkande utvecklas i ungefÀr 7-ÄrsÄldern och att barn innan dess tÀnker i visuell form. DÄ barn övergÄr till att tÀnka i fonologisk form anvÀnder sig barn under en period av bÄde visuella och fonologiska strategier, men övergÄr sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestÄende av omgÄngar med bilder som representerar ord som antingen Àr fonologiskt lika, visuellt lika, lÄnga eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sÄdant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder pÄ fonologisk, visuell eller bÄde fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum pÄ den Svenska marknaden. Detta innebÀr att Àven de Svenska företagen har möjlighet att verka pÄ fler marknader vilket Àven stÀller krav pÄ företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstÄ det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vÄr problemstÀllning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden? VÄrt syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie pÄ ett företag och fem djupintervjuer, dÀr vi har valt att fokusera pÄ hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

Internet, Àr inte lÀngre bara ett medium utan ocksÄ en marknadsplats och en informationskanal. Ett av marknadsförarens verktyg Àr reklam och bra reklam ska innehÄlla sÄ mycket kommunikation som möjligt. Marknadsförarna mÄste hÀnga med och lÀgga en allt större del av marknadsföringen i de digitala medierna som Internet. För att lyckas med reklam pÄ Internet Àr det viktigt att göra nÄgot som ingen tidigare gjord och restaurangbranschen Àr inget undantag. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ fem restauranger med liknande storlek i centrala Göteborg undersökte jag hur restaurangerna marknadsför sig genom Internet och vilka strategier de anvÀnder idag.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjĂ€lpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser pĂ„ samarbetet med förĂ€ldrar, lĂ€rare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet i tvĂ„ kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och transkriberades ordagrant. MeningsbĂ€rande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.

Att möta en person i svÄr kris och/eller sorg Àr bland de kÀnslomÀssigt tyngsta utmaningar enkurator stÀlls inför. För vissa i yrkesgruppen Àr det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur pÄverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka kÀnsloruppstÄr i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta pÄ kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier anvÀnds för att hanterakÀnslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda pÄ just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att kÀnslor som ledsenhet, otillrÀcklighet ochfrustration Àr vanliga hos respondenterna.

Sammanfattning                        Postoperativ smÀrtbehandling Àr otillrÀcklig trots ökad kunskap i smÀrtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjÀrtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten bÄde fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhÀllet. Anestesisjuksköterskan lÀgger grunden för den postoperativa smÀrtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smÀrtbehandling ska vara tillrÀcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smÀrta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor pÄ ett vÀstsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens primÀra syfte Àr att undersöka hur mÄlgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det sprÄkliga tilltalet i nÀtbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det sprÄkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bÀr spÄr av manliga drag och attraherar mÀn i högre utstrÀckning Àn kvinnor Àr en central utgÄngspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr Àven att ur sprÄkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmÀssigt utvalda platsannonser frÄn Nordnet.Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som berör attityder till det sprÄkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt sprÄk. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av tvÄ kvantitativa metoder: en enkÀtundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkÀtundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkÀtundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp pÄ 17 mÀn.

En arbetsrelaterad ohÀlsa samt arbetsmiljöfrÄgans betydelse för individens hÀlsa och vÀlmÄende har medfört att hÀlsofrÀmjande insatser för hÀlsa och sÀkerhet i arbetet utgör viktiga ÄtgÀrder för en förbÀttrad folkhÀlsa. Arbetslivets förÀnderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och sÀkerhetsomrÄdets betydelse för organisationers utveckling och tillvÀxt. Strategier för att skapa hÀlsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgÄngs- och motgÄngsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en sÀkerhetskultur. Metoden som anvÀndes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och sÀkerhetsfrÄgor var givande att driva trots arbetsmiljöomrÄdets komplexitet.