En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kÀrnkraftindustri efter ca. 1990, frÀmst med avseende pÄ Àndringar i företagens Àgande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar sÄvÀl kÀrnkraftverken och deras Àgare, kraftbolagen, och kÀrnkraftverkens huvudleverantörer av kÀrntekniska produkter. Stora förÀndringar pÄvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering).

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

Elever arbetar ofta med textuppgifter nÀr de arbetar med matematisk problemlösning och förstÄelsen av textuppgifter kan vara problematisk för mÄnga elever. Som lÀrare Àr det viktigt att veta vad som Àr svÄrt och vad som kan underlÀtta förstÄelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka sprÄkliga aspekter som kan försvÄra för elever i Ärskurs 1-3 nÀr de lÀser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlÀtta förstÄelsen. Studier pÄ svenska och engelska frÄn Är 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvÄra förstÄelsen.

FrÄgestÀllning: Hur hanterar företag sina informationsvÀgar utifrÄn ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sÀtt att hantera sina informationsvÀgar? Syfte: VÄrt primÀra syfte Àr att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvÀgar) motsvarar verkligheten. Ett sekundÀrt syfte Àr att beskriva de mönster som dÀr framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrÄn teorin. Metod: DÄ vi anvÀnder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .

Med en syn pÄ barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lÀrande framför omsorg och omvÄrdnad (Halldén, 2007) Àr frÄgestÀllningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och sjÀlva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkÀter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats. Resultatet visar att barnen i liten utstrÀckning utöver den traditionella ?vilan? erbjuds avkoppling. Det visar ocksÄ att ?vilan? inte alltid Àr den lugnaste stunden under dagen.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att utifrÄn ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvÄrden kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gÀllande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sÀtt att hantera olika typer av beslut. MÄlet Àr sÄledes inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel pÄ hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvÄrden gÄr tillvÀga nÀr de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som nÀr tvÄ eller fler chefer delar samma chefsposition och Àr hierarkiskt likstÀllda. Det empiriska materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer pÄ tvÄ större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har Àgt rum under hösten 2014.

Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Sverige har under en lÀngre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhÀllet blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svÄrare riskkommunikation mellan rÀddningstjÀnster och allmÀnheten, med mÄl att skapa ett sÀkert samhÀlle. Samtidigt har det svenska samhÀllet upplevt social oro vilket har startat en diskussion om rÀddningstjÀnsten kan anvÀndas för att motverka social oro. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har dÀrför börjat undersöka rÀddningstjÀnsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport Àr att klargöra om det sker nÄgot erfarenhetsutbyte mellan rÀddningstjÀnsterna, om det finns metoder och strategier för hur rÀddningstjÀnsterna arbetar med riskkommunikation i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i sÄ fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för rÀddningstjÀnsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhÀllet samt hur rÀddningstjÀnsterna ser pÄ framtiden vad gÀller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhÀlle.Sex rÀddningstjÀnster har intervjuats.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier nÀr minderÄriga barn och unga ska fÄ komma till tals i svenska nyhetsmedier, och pÄ vilket sÀtt myndighetsgrÀnsen ingÄr som en parameter nÀr mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas pÄ detta omrÄde. FrÄgorna diskuteras ur ett barnrÀttighetsperspektiv, och utgÄr frÄn barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fÀllande av anmÀlda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begÄs i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer Àr betydligt fÀrre, och dÄ framför allt nÀr barn fÄr personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgÄr att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner frÄn vÄrdnadshavare. Försiktighetsprinciper och mÄlgruppstÀnkande dominerar över mÄngfaldsprinciper.

Denna intervjustudie utforskar mÀnniskors erfarenheter frÄn ett lÄngtgÄende jÀmstÀlldhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet Àr att undersöka erfarenheterna frÄnjÀmstÀlldhetsprojektet för att förstÄ hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingÄngar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjÀmstÀlldhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal Är sedan ett stort internt förÀndringsprojektmed mÄlet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar pÄ lika villkor.? Arbetet har fÄtt relativtstora effekter i organisationen, mycket har förÀndrats i frÄga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som anvÀnts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenlÀggs olika teoretiska perspektiv pÄ det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingÄngarför vidare forskning.

År 1970 övergick Sverige frĂ„n att ha fasta bokpriser till fria eftersom de fasta bokpriserna ansĂ„gs strida mot konkurrensrĂ€tten. Detta var 1900-talets viktigaste hĂ€ndelse i den svenska bokbranschen DĂ€refter började allt fler traditionella bokhandlare att samarbeta och utvidga sin utbud för att generera fördelar inom företaget.Böcker har dĂ€remot inte alltid sĂ„lts genom de traditionella bokhandlarna och nu mera har man allt flera konkurrenter Ă€n tidigare vilket gör att de befinner sig pĂ„ en mogen marknad. De tvĂ„ senaste aktörerna som trĂ€tt in pĂ„ marknaden Ă€r stormarknader och Internet som med bland annat lĂ„ga priser anses som ett hot för de traditionella bokhandlarna. DĂ„ de gamla konkurrensmedlen Ă€r satta ur spel mĂ„ste de traditionella bokhandlarna satsa pĂ„ relationer och lojalitet för att Ă„tminstone behĂ„lla sina befintliga kunder och dĂ€r av fĂ„ lĂ„ngsiktig överlevnad.Vi kommer hĂ€r att undersöka frĂ„n bĂ„de sĂ€ljarens och konsumenternas perspektiv för att kunna se vilka marknadsföring strategier bokhandlarna anvĂ€nder sig av och hur de kan skapa lĂ„ngsiktig lojalitet hos deras kunder.I vĂ„r undersökning har vi valt att jĂ€mföra en stor bokhandel med en medelstor och tvĂ„ smĂ„ för att fĂ„ en inblick om vilka strategier de olika bokhandlarna anvĂ€nder sig av. Vi kan understryka att det krĂ€vs olika faktorer för att traditionella bokhandlar skall kunna skapa lĂ„ngsiktlig lojalitet hos deras kunder.

Att arbeta med döende patienter Àr ofta tyngande för sjuksköterskor. NÀr livet börjar nÀrma sig slutet för patienter Àr sjuksköterskor viktiga personer. Sjuksköterskor kan ge stöd, framförallt till döende patienter men ocksÄ till patientens nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede. Genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats av tio vetenskapliga artiklar framkom ett resultat.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram det arbete som erfarna lÀrare beskriver att de anvÀnder i undervisningen för att elevers ordförrÄd ska utvecklas.ForskningsfrÄgor? Hur synliggörs elevers ordförrÄd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd?? Finns det nÄgra strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd som anses speciellt verkningsfulla för elever i lÀs och skrivsvÄrigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförrÄd.De teoretiska perspektiven utgÄr frÄn konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och sprÄket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger pÄ samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lÀrare för lÄg- och mellanstadiet, s.k. förstelÀrare, i en kommun pÄ vÀstkusten. Utsagor frÄn intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrÄn forskningsfrÄgor och tidigare forskning om undervisning och lÀrande vad avser ordförrÄd och elever i Ärskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar pÄ att det finns flera omrÄden dÀr erfarna lÀrares utsagor om den egna praktiken gÄr hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla nÀr det gÀller att utveckla elevers ordförrÄd.