Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas tvÄ valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre Àn en halv miljon visningar pÄ Youtube, pÄ bara nÄgra fÄ dagar. Denna hÀr uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sÄdant genomslag i media. FrÄgestÀllningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angÄende lanseringen av SD:s tvÄ valfilmer, och vad de fÄr för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som anvÀnds, vilken ram de sÀtter pÄ situationen och om SD anvÀnder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar ocksÄ omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill sÀga att den som formulerar frÄgestÀllningen alltid Àger tolkningsföretrÀdet till den.Uppsatsens slutsats Àr att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstÀrka avstÄndet mellan SD och etablissemanget, sÄvÀl till politiska partier som till media. SD anvÀnde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföretrÀde.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt vÀlbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvÄrden innebÀr att sjuksköterskan sÀtter patienten i centrum och hjÀlper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsÀttningar att sjÀlvstÀndigt fatta beslut, föreslÄ behandlingar, reflektera och utvÀrdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strÀvan efter en kÀnsla av jÀmlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvÄrdteori anvÀnts.

Syftet med studien var attutifrÄn vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar pÄ patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som anvÀnds för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnÄ livskvalité. Metodologiskt tillvÀgagÄngssÀttvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrÄn sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar pÄ patienters vardag och livssituation. Patienter lever med stÀndig smÀrta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begrÀnsande faktor i det dagliga livet.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer nÄgon gÄng under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svÄrighet för patienterna, deras familjer och samhÀllet.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. FrÄgestÀllningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier anvÀndes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primÀrkÀllor frÄn nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Metod: Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀtundersökning med 20 standardiserade frÄgor som stÀlldes till studenterna i Ärskurs ett och tvÄ pÄ FastighetsmÀklarprogrammet. Sammanlagt genererade enkÀten 99 svar. Den kvalitativa delen av metoden bestod av öppna intervjufrÄgor som stÀlldes till fyra av de största mÀklarkontoren.          Resultat & slutsats: Resultatet vi kom fram till Àr att studenternas kunskaper kring pensionssparande, semesterersÀttning, sjuklön och förÀldrapenning för fastighetsmÀklare var dÄliga. De flesta var medvetna om att den vanligaste löneformen bland fastighetsmÀklare Àr helt provisionsbaserad lön. MÄnga hade förhÄllandevis bra inblick i vad en fastighetsmÀklare tjÀnar i mÄnaden om man jÀmför med statistiken som finns tillgÀnglig angÄende detta.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket Àr en form av demenssjukdom dÀr de intellektuella förmÄgorna avtar med tiden till följd av pÄgÄende degenerering av cellerna i hjÀrnan. NÀr den sprÄkliga förmÄgan försÀmras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska vÀlbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer Àr finns mÄnga hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i mÄnga fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar pÄ att resultatet av kommunikationens utfall till stor del Àr relaterad till den kunskap och fÀrdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vÄrdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som frÀmst pÄverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.