Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares Fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov träda i arbete. Detta har väckt funderingar på hur hälsan påverkas och vilka hälso-risker som finns. Företagshälsovården fick i uppdrag att genomföra en hälsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anställdas hälsa. Vad man vill ha svar på är medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. Likaså hur ser den så kallade medicinska statusen ut i fråga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anställda?Vid undersökningen användes enkäten ?Nattarbete?, som är ett standardformulär vid AB Previa.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar Fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket Fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare Fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Arbetet handlar om stationssamhället Vinslöv som står inför en förändring. Förändringen innebär att det kommer ske en försämring av kollektivtrafikens utbud. I dagsläget erbjuds både buss- och tågtrafik, men inom en snar framtid kommer tåget att utgöra enda möjligheten. Problematiken kring kollektivtrafiken har stort inflytande på studien och var också utgångspunkt till valet av Vinslöv. Järnvägen är återigen i fokus i samhällsplaneringen och Trafikverket har framställt många genomarbetade dokument för att försäkra sig om att järnvägen utvecklas till ett hållbart, säkert och smidigt transportmedel. Det finns också mål på nationell nivå som måste uppfyllas när det gäller tågtrafiken. Detta arbete ger en sammanfattande bild av den problematik och de regler som finns utmed järnvägen.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets Fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

Svenska livsmedelsbutiker slänger idag en stor mängd matavfall varje år. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder både till stora ekonomiska och miljömässiga förluster i samhället, för att inte nämna den etiska aspekten när fullt konsumtionsduglig mat slängs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras även konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ användning för att på så sätt skapa ett mervärde av det som annars går förlorat. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar livsmedelsbutikers beslut i att inte använda sig av åtgärden donera mat till välgörenhet för att minska matsvinnet.

I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med Fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Naturreservatet Vårdsätra naturpark söder om Uppsala har varit lämnat åt fri utveckling sedan 1912. Området har gått från beteshage/löväng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen är drabbad av almsjuka och en stor del av de trädformade almarna är döende eller döda. Syftet med undersökningen var att kvantifiera förändringar bland vedväxterna i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott räknades i 20 Fasta provytor och resultatet jämfördes med motsvarande undersökning från 1976.