Sökresultat:
794 Uppsatser om Fasta körspćr - Sida 34 av 53
JÀmförelse av metoder för mÀtning av kroppssammansÀttning och energiomsÀttning
Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera tre olika metoder för mÀtningav energiomsÀttning hos mÀnniskokroppen med förhoppningen att kunna komma fram till en enklare metod vilket kan underlÀtta frÀmst för patienter men Àven för sjukvÄrdspersonalen. UtvÀrderingen grundas pÄ mÀtningar av BMR.Det finns flera olika metoder att mÀta energiomsÀttningen och jag har anvÀnt mig av indirekt kalorimetri (referensmetod), bioimpedansmÀtning (BIA) och Sensewear Armband. Den sistnÀmnda Àr en helt ny metod och det Àr denna metod som frÀmst har utvÀrderas gentemot de andra. MÀtningarna med alla tre metoderna utfördes vid samma tillfÀlle efter fasta för varje försöksperson (n=10)och patient (n=2). Armbandet bars i tre dygn, indirekt kalorimetri mÀttes under 30 min och BIA mÀttes vid ett tillfÀlle.
Hur ett grönt varumÀrke transformeras - en studie av Nudies varumÀrke i butiker
Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lÀrandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jÀmföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrÄn ett kort- och lÄngsiktigt perspektiv, dÄ bÄda dessa medium anvÀnds inom skolan utan nÄgra egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. TvÄ jÀmförande experiment med andra- och tredjeÄrselever pÄ gymnasiet har genomförts dÀr eleverna har indelats i olika testgrupper. HÀlften av eleverna har vid experiment 1 sett pÄ en utbildningsfilm, medan resterande har lÀst motsvarande information i skriven text. DÀrefter har ett omgÄende kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.
Ledarskap : En jÀmförande studie om ledarskap inom verkstadsindustrin
Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin dÀr utgÄngspunkten för arbetet utgÄrfrÄn en enkÀtundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen Àr attjÀmföra chefers sjÀlvbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns nÄgra skillnader och i sÄ fall var. Bakgrunden till Àmnesvalet kommer frÄn vÄrt egetintresse för just ledarskapsfrÄgor, och just för att dessa frÄgor Àr viktiga för att en organisationskall uppnÄ en sÄ hög effektivitet som möjligt med bibehÄllen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vÄr uppsats tar sin form utifrÄn det teoretiska forskningsfÀlt som finns inomomrÄdet med utgÄngspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader chefer och medarbetare emellan har vi anvÀntoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta dÄ de kvalitativa forskningsmetodersfrÀmsta avsikt Àr att beskriva, analysera och förstÄ alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkÀt med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.NÀr vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi anvÀnt oss av ettsubjektivturval dÄ vi först och frÀmst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter anvÀnde vi oss utav stratifierat urval.
Inverkan av krav pÄ sprickbegrÀnsning för spÀnnarmerade betonglÄdbroar av Freivorbau-typ
I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Ăsterrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.
Icke-linjÀr 3D finit elementanalys av genomstansade armerade betongplattor
I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Ăsterrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.
"Steg för steg sÄ ska jag bli en sÄdan tjej". Unga muslimska kvinnors berÀttelser om sin religiositet
Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmÀssigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor frÄn en arabisk kulturell kontext. Syftet Àr att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgÄr uppsatsen frÄn det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sÀtter kvinnornas berÀttelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vÀndpunkter i berÀttelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma Ät livsberÀttelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.
Ăr vĂ„ra deras? En studie av svenskinlĂ€rares förstĂ„else, bruk av och attityd till nĂ„gra svenska ordsprĂ„k
I denna uppsats redogörs för en undersökning av Ätta informanter, som inte har svenska som modersmÄl och deras syn pÄ 20 svenska ordsprÄk. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om innehÄllet i nÄgra svenska ordsprÄk finns i ett antal utomeuropeiska sprÄk. Ett delsyfte Àr att undersöka om anvÀndare av dessa sprÄk kÀnner till ordsprÄkens svenska form. Ett annat delsyfte Àr att undersöka attityden till ordsprÄken. SjÀlva undersökningen har genomförts med intervjumetoden utifrÄn fasta frÄgor i ett frÄgeformulÀr.
Journalist eller kommunikatör? : En kvantitativ kartlÀggning av Södertörns högskolas journaliststudenters etablering pÄ mediemarknaden
Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Ă
rets undersökningsmaterial bestÄr av 124 stycken före detta journaliststudenter frÄn Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frÄgor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pÄ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frÄn Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.
Modell för utplacering av kontrollpunkter i ett kilometerskattesystem
I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Ăsterrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.
Experimentell utvÀrdering av vÀggreppsmÀtaren RT3 Curve
I detta examensarbete utvÀrderas vÀggreppsmÀtaren RT3 Curve som tillverkas av Halliday Technologies Inc. RT3 Curve kan liknas vid en liten slÀpvagn som kopplas bakom en bil. Den mÀter friktionen mellan tvÄ ytor genom tvÄ mÀtdÀck som Àr monterade med fasta slipvinklar. Den fordonsdynamiska termen slipvinkel Àr vinkeln mellan ett rullande hjuls fÀrdriktning och den riktning som hjulet pekar i. Detta gör att sidkrafter uppstÄr nÀr slÀpvagnen dras bakom bilen.
Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.
Undersökning av mÀtosÀkerheten i det förtÀtade SWEPOSŸ-nÀtet i StockholmsomrÄdet : vid mÀtning med nÀtverks-RTK
PositionsbestÀmning med hjÀlp av satelliter kan idag göras med olika metoder. En metod som i realtid ger en mÀtosÀkerhet pÄ centimeternivÄ heter nÀtverks-RTK. Det som gör att nÀtverks-RTK ger en lÄg mÀtosÀkerhet Àr att de felkÀllor som pÄverkar GNSS-mÀtning reduceras eller elimineras med hjÀlp av en interpolerad korrektionsmodell vid mottagarens position. Korrektionsmodellen skapas med hjÀlp av data frÄn de fasta referensstationer som finns i nÀrheten av GNSS-mottagaren. SWEPOSŸ Àr ett nÀt av referensstationer som finns i hela Sverige och erbjuder en nÀtverks-RTK-tjÀnst dÀr det kan förvÀntas en mÀtosÀkerhet pÄ omkring 15 mm (1s) i plan och omkring 25 mm (1s) i höjd (över ellipsoiden).
Att sÀkerstÀlla rÀtten att nyttja utrymme/anlÀggning i annans fasta egendom - exemplet Trafikverket
A property is owned with ownership which in turn may be granted limited rights to acquire the use of land or space in another's property. Tenancies and easements are the most common limited rights. Trafikverket has a range of different rights that are linked to its properties. There are rights that work in favour of Trafikverket?s property as well as against them.
Kvinnors negativa upplevelser av bemötande pÄ BB
Bakgrund: MÄlsÀttningen med vÄrd efter förlossningen (BB-vÄrd) Àr att den nyblivna familjen ska fÄ rÄd, stöd och medicinsk omvÄrdnad utifrÄn sina behov. VÄrdrelationen kan vara stödjande nÀr kompetens och visad omtanke skapar tillit mellan vÄrdare och patient. Tidigare forskning har visat att förÀldrar varit mer nöjda med förlossningsvÄrden Àn med vÄrden pÄ BB och att missnöjet ofta beror pÄ brist pÄ stöd och dÄligt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors negativa upplevelser av bemötande pÄ en svensk BB-avdelning. Metod: En öppen frÄga om bemötande inom BB-vÄrd analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Med leken i fokus : ett gestaltningsförslag för Vittra förskolegÄrd i Vallentuna
Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd
kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med
vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar
hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed
pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter
under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets
lek som en viktig komponent för utveckling och
hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga
förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd.
Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning
samt en brukardialog som genomförts med barn,
förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en
förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde
vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns
lek i utemiljön.
Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ
förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken
flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.