Sökresultat:
819 Uppsatser om Fasta försvarsanläggningar - Sida 54 av 55
Oskriven exklusiv bolagsstÀmmokompetens. En komparativ analys
UtgÄngspunkten i svensk aktiebolagsrÀtt Àr att styrelsens förvaltningsrÀtt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla ÄtgÀrder som inte Àr i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremÄl eller inkrÀktar pÄ stÀmmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att pÄ detta sÀtt ange styrelsens förvaltningsrÀtt negativt Àr att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för grÀnsdragningsproblem. Tydlighet avseende grÀnserna för styrelsens förvaltningsrÀtt förutsÀtter emellertid att osÀkerhet inte föreligger betrÀffande omfattningen av stÀmmans exklusiva kompetens.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att de bestÀmmelser som anger stÀmmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det Àr dock omdebatterat om motsatstolkning Àr en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.
StadsförtÀtningens teorier och konsekvenser: Analys av kvaliteter och förtÀtningspotential för LuleÄ centrum
FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.
Biologisk nedbrytning av plogsulan : vÀxtföljder, klimat och anvÀndningsomrÄden
Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och
strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten.
Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.
Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige
I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.
Dimensioneringskriterier för flödesutjÀmning i dagvattendammar : projektering i praktiken
Den grundlÀggande inriktningen för hanteringen av dagvatten Àr att avvattna bebyggelsen utan att dÀrför pÄverka vattenbalansen mer Àn nödvÀndigt. Med ökad hÄrdgjord yta ökar mÀngden dagvatten och med den ökar risken för översvÀmningar, erosionsproblem och höga föroreningshalter i sjöar och vattendrag.
För att minska de problem som en ökad dagvattenmÀngd ger kan utjÀmningsmagasin anlÀggas. Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka faktorer som har betydelse vid dimensionering av ett öppet utjÀmningsmagasin för dagvatten och hur man gÄr till vÀga. Vid dimensionering Àr det flera faktorer
som pÄverkar hur utformningen görs. I litteraturen finns olika lösningar pÄ hur berÀkningar kan genomföras och vilka faktorer som bör tas hÀnsyn till.
UtvÀrdering av stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) efter foderberikning, trÀning och serverat kött
Amurleoparden Àr ett av vÀrldens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fÄtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med mÀnniskan om bÄde bytesdjur och levnadsomrÄde. Dessutom hotas djuren av utrotning pÄ grund av att det lÄga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark Àn i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig.
Djur som hÄlls i fÄngenskap kan börja bete sig onormalt.
VÀrdegrundsskiftning i den svenska politiken. En undersökning om vÀrderingar i svenska politik 1971 - 2011.
UtgÄngspunkten i svensk aktiebolagsrÀtt Àr att styrelsens förvaltningsrÀtt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla ÄtgÀrder som inte Àr i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremÄl eller inkrÀktar pÄ stÀmmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att pÄ detta sÀtt ange styrelsens förvaltningsrÀtt negativt Àr att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för grÀnsdragningsproblem. Tydlighet avseende grÀnserna för styrelsens förvaltningsrÀtt förutsÀtter emellertid att osÀkerhet inte föreligger betrÀffande omfattningen av stÀmmans exklusiva kompetens.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att de bestÀmmelser som anger stÀmmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det Àr dock omdebatterat om motsatstolkning Àr en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.
LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag
LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.
Minskad variation i tjÀnsteprocesser för effektivare processflöde: En studie pÄ Folksam
Begreppen produktivitet och variation Àr starkt förknippade med varandra. Variation kan uppstÄ i bÄde ankomst till en process samt i sjÀlva processen och orsakas av en mÀngd olika orsaker, egenskapade eller av omgivningen skapade. Gemensamt för all variation Àr att det reducerar förmÄgan till god produktivitet och dÀrigenom ökar genomloppstiden i ett produktionsflöde. Inom tjÀnsteindustrin Àr produktionen baserad pÄ mÀnniskors utförda arbete vilket bidrar till att variationen hÀr ofta Àr hög relativt produktionsindustrin. SÄledes Àr det viktigt att variationen i tjÀnsteindustrin kan hanteras pÄ ett effektivt sÀtt.
NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd
ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd    NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.
Buller frÄn godstÄg: detaljerad kartlÀggning av buller frÄn
godstÄg samt utvÀrdering av skÀrmar
Buller frĂ„n jĂ€rnvĂ€gen utgör ett stort problem för de nĂ€rboende och Banverket satsar dĂ€rför stora resurser pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder för att minska störningen. Ăkade krav pĂ„ lönsamhet inom godstrafiken medför krav pĂ„ högre hastigheter och höjt tillĂ„tet axeltryck, vilket verkar negativt pĂ„ omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skĂ€rmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten pĂ„ fastigheter och i svĂ„ra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvĂ€ndning Ă€r det viktigt att veta vad man kan förvĂ€nta sig för effekt av exempelvis en skĂ€rm. SkĂ€rmeffekten beror bland annat pĂ„ konstruktionsprincip, storlek, material och placering.
Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan
KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationĂppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Ăppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.
FrĂ„n styrdokument till skolpraktik : MĂ„ngkultur i undervisningen pĂ„ tvĂ„ skolorÂ
ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd    NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.
Hur ska klÀdexponeringen se ut i den perfekta webbshoppen?
I dagens samhÀlle handlar det om att vara sÄ effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gÄng sa att ?Tid Àr pengar?, Àr nÄgot som vi mÀnniskor allt mer tagit fasta pÄ dÄ vi stÀller höga krav pÄ utvecklingen och dess teniska förmÄgor. Idag har de flesta mÀnniskor tillgÄng till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrÄn jobbrelaterade aktiviteter, hÄlla kontakten med nÀra och kÀra, söka information om vad som hÀnder i vÀrlden och i vÄr omgivning, till mer nöjesinriktade delar sÄsom online spel och shopping.
Den ska vara nÀra och rolig : en inventering och utvÀrdering av Köpings kommunala lekplatser
I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn.
UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar.
I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet
anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av
lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr
av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn.
UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs
som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om
vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar.
Med slutsatserna frÄn fallstudien bidrar jag med data som kan jÀmföras med tidigare liknande studier
av barns lekplatsanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan
anvÀndas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvÀrdera resultatet av inventeringen
och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjÀlpa andra som vill Ätaga
sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte.
De metoder som anvÀndes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, Àven studier
av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det Àr som en bra lekplats bör
erbjuda. I fallstudien anvÀndes enkÀter till skolbarn och förÀldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar
som huvudmetoder.
De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nÀra hemmet, inom 5 minuters
gÄngvÀg.